Jag skrev detta inlägg under hösten 2025 som framtida referens men valde att avvakta att publicera då det inte var aktuellt. Detta ändrades med förra veckans besked om att den amerikanska staten ska köpa tillbaka långa obligationer för att pressa ner långräntorna. Det är en tydlig röd flagga (se nedan) som resulterat i ett rally i både guld och Bitcoin som är upp med 15 % respektive 30 % i augusti. Ray Dalio sa även samma sak förra veckan och lyfte vikten av guld och bitcoin i portföljen.
Hur länder går i konkurs
Med ökande underskott, sämre statsfinanser, rekord för 30-årsräntor och guldet som skjuter iväg som en raket för det snabbt tankarna till en global skuldkris. Som många investerare oroat sig över genom åren är dagens skuldnivåer ohållbara på sikt. Devalvering (eng. debasement) har varit modeordet på börsen och det kanske är vad vi ser spelar ut inför våra ögon.
En av de investerare som varnat för detta länge är Ray Dalio, Bridgewaters grundare. Våren 2025 gav han ut sin bok ”How Countries Go Broke” då han anser att en statlig skuldkris börjar bli alltmer ofrånkomligt. I boken säger han att det är 80 % sannolikhet att vi kommer ha en skuldkris i västvärlden under kommande 5-10 åren. Detta var dessutom innan ”Liberation day” och flera andra händelser som har drivit upp sannolikheten.
Det mest intressanta i boken är att han tar upp händelseförloppet vid en skuldkris, röda flaggor att hålla utkik efter och hur man kan skydda sig. Om det väl sker en statlig skuldkris får vi se, men genom att veta vad som typiskt sker och hur vi kan skydda oss kan vi vara förberedda. Jag tänkte därför summera det som jag tyckte var viktigast från boken och titta på hur man som svensk investerare kan skydda sig.
Vad är en statlig skuldkris?
En statlig skuldkris innebär att statens finanser är ohållbara och att man behöver minska sin statsskuld. Det sker ofta efter att staten har behövt rädda den privata sektorn efter att de har gått igenom en skuldkris. Det kan antingen göras antingen genom rekonstruktion/åtstramningar eller devalvera skulden. Det första är deflationärt och det andra inflationärt.
Då skuld är nära kopplat till valuta försöker de flesta staterna devalvera skulden genom att göra sin valuta mindre värd. Det har exempelvis Japan gjort sedan 2013 (har tappat 50 % mot USD sen dess). Vid fix växelkurs behöver man istället lösa skuldkrisen genom rekonstruktion/åtstramningar. Det är klart mer smärtsamt och är vad som PIGS-länderna genomgick efter eurokrisen.
När sker en statlig skuldkrisen?
En skuldkris sker inte när ekonomin går bra och arbetslösheten är låg. Utan det sker när ekonomin redan varit svag ett tag och arbetslösheten ökat. Detta eftersom staten inte kan rädda ekonomin utan själv hamnar i skuldproblem. Exempel på detta är krisen i Sverige 1992 och eurokrisen 2012 som båda föregicks av lågkonjunktur och ökande arbetslöshet vilket kulminerade i en skuldkris och devalvering.
Ray Dalio tror därför att det sker vid nästa recession i USA som han gissar sker någonstans runt 2027-2028. Anledningen till att han skrev boken är för att han anser att det skulle gå att avvärja tills dess. USA:s finansminister Scott Bessent, som även är en känd makroinvesterare likt Dalio, har som lösning att sänka räntan och växa sig ur skulden. Men det kan även ske nominellt via hög inflation vilket vissa är oroliga för. Därför är det intressant att hålla utkik efter röda flaggor.
Röda flaggor
De röda flaggor enligt Ray Dalio att hålla utkik efter är:
- Investerare säljer av skuld/valuta och räntorna ökar kraftigt, speciellt vid ekonomisk svaghet.
- Centralbanken gör QE / yield curve control för att sänka räntorna.
- Centralbanken förlorar sitt oberoende.
Alla dessa har varit aktuella i USA det senaste året. När staten går in (via centralbanken eller med statskassan) och kontrollerar räntan så devalveras valutan istället (då skuld = valuta). Ytterligare röda flaggor är vid olika typer av kapitalkontroller eller finansiell repression, exempelvis att man tvingar banker och pensionsfonder att köpa skulden.
Hur man skyddar sig
Följande är sätt man kan skydda sina investeringar mot en statlig skuldkris:
- Minska valutaexponering mot länder i riskzonen.
- Investera i realtillgångar så som guld och Bitcoin.
- Undvik obligationer, speciellt med lång löptid då de är mer räntekänsliga.
- Undvik för hög belåning med rörlig ränta.
De länder som är mest i riskzonen är USA, Storbritannien, eurozonen och Japan. Som svensk finns det i stort sett ingen anledning att äga skuld i dessa länder, speciellt då svenska statsfinanser ser bättre ut. Däremot går svenska räntor hand-i-hand med Europeiska vilket gör det vettigt att undvika för hög ränterisk även här. I stort sett; äg realtillgångar och undvik äga skuld.
Både aktier och fastigheter är realtillgångar men de är även känsliga för hur ekonomin går och ränteutvecklingen. Det som är typiskt med en statlig skuldkris är att både ekonomin går dåligt och räntan ökar. Så de tenderar sällan vara bra investeringar in i skuldkrisen, men bra ut ur.
Tidigare skuldkriser och devalveringar
Under 90-talskrisen i Sverige genomgick vi en devalvering efter en omfattande skuldkris. Innan man devalverade så försökte man försvara kronan 1992 vilket förvärrade krisen och totalt halverades Stockholmsbörsen från sin topp 1989. När man sen devalverade valutan dubblerades Stockholmsbörsen, men i dollar räknat hade Stockholmsbörsen gett noll i avkastning under 90-talets första hälft.
Japan är även ett liknande exempel på detta. Ekonomin hade stagnerat och statsskulden ökat efter deras 90-talskris. Men det dröjde tills 2013 innan de devalverade sin valuta när det blev ohållbart efter finanskrisen. Även där hade deras börs halverats och har sen dess återhämtat sig men främst på grund av en devalverad valuta.
Hur det kommer utspela sig framöver är svårt att veta och historien visar på att man oftast devalverar först efter en kris. Även om man tar steg mot det redan nu i USA så har man inte infört åtgärderna i större skala och än är dollarindex endast ner med 10 % från sin toppnotering 2022. Både svenska kronan och japanska yenen gick ner kraftigt mot dollarn efter devalveringen och halverades i värde under tioårsperioden efter devalveringen. Det kanske krävs en kris innan man fullt ut inför dessa åtgärder och valutan devalveras på riktigt.
Bättre förberedd än oförberedd
Vi vet inte om vi kommer få uppleva en statlig skuldkris och det är många som länge varnat för det. Men det är inte svårt att se det ohållbara när länder ständigt går med underskott på 5 % av BNP per år. Det som tidigare skuldkriser visat är att det är större omvälvande och långa förlopp där mycket av vad som tidigare gällt ritats om. Det gäller därför att ha ett öppet sinne och studera ekonomisk historia för att vara införstådd för vad som kan ske.
Receptet för att skydda sig är i stort sett vanligt finansiellt bondförnuft; skydda nedsidan, vara diversifierad och undvika för hög belåning. Jag själv har insett att jag inte behöver ändra mycket i min portfölj då jag har en bra diversifiering över marknader och tillgångar. Vi har även fått en försmak på en del scenarion under 2022 med ökande räntor och svag ekonomi och under 2025 då dollarn föll. Klarade man båda dessa perioder bra borde man även klara sig igenom en statlig skuldkris och devalveringar.