Kvantitativa strategiers prestation under 2019

2019 blev ett riktigt bra börsår och vi såg uppgångar på över 30 % för index. När det kommer till kvantitativa strategier var det ett år av blandad prestation. På Börslabbet har jag summerat avkastningen för Börslabbets strategier och Börslabbets portföljer. Totalt sett kan man säga att det varit ett helt okej år för de trendande strategierna som kombinerar värde och kvalitet med momentum här i Sverige och Norden och de har gett en avkastning på strax över index. Ett mindre bra år var det för ren momentum här i Sverige och för värde i USA som båda gav kring 0 % avkastning.

Sverige och Norden

Allmänt har det varit ett år där avkastningen varit mycket spridd för olika strategier i Sverige och Norden och varit klart olika under perioder. Under det första halvåret gav exempelvis den svenska portföljen 10 % bättre avkastning än den nordiska, medan under andra halvåret var fallet det motsatta och den nordiska portföljen gav 20 % bättre avkastning än den svenska. Att investera årsvis i trendande utdelning gav dubbla avkastning mot att investera kvartalsvis, medan för trendande kvalitet var det klart bättre att investera kvartalsvis. Det var också ett år där det var bättre att investera årsvis i momentum än kvartalsvis, trots att om man gjort så sedan 2001 skulle det gett halva avkastning per år.

Det var också ett år där de flesta ”rena” faktorerna som värde, kvalitet, utdelning och momentum gick sämre än index. Vad jag däremot blev förvånad över är att värde i Sverige ändå gått så bra, trots att jag innan årsskiftet noterade att värdespreaden ökat under de senaste åren och nu är på högsta nivån sedan IT-bubblan. Det betyder att det i så fall varit de dyra aktierna som blivit dyrare under året och vad man kan notera har många aktier under året fått en multipelexpansion (exempelvis Fortnox som blev decenniets aktie och länge haft en hög värdering värderas nu till dubbla P/E, P/B, P/S mot för ett år sedan).

Att det varit ett år där prestationen skiljer sig ganska mycket beroende på strategi märker man också bland olika investerare. Nu när årsrapporter kommit på aktiebloggar och på finanstwitter tycker jag att avkastningen skiljt sig ovanligt mycket åt från person till person och bland olika investeringsstilar. Många som har haft en vettig aktiv investeringsstrategi har presterat klart sämre än index, medan vissa klarat sig klart bättre. Man märker också att en mer indexlik och buy-and-hold förvaltning har lönat sig under året och min egen passiva Golden Butterfly portfölj på Shareville har fått 3 stjärnor och är därmed bland de bästa 10 % av portföljerna utifrån riskjusterad avkastning.

Under ett så pass bra börsår som detta kan man tycka att momentum borde gynnats riktigt bra, men året bjöd på sämsta året för momentum relativt index under de senaste 20 åren. Det är däremot inte alltid då börsen går bra som momentum går bra och 2014 var senast liknande skedde. Vad vi däremot kan säga är att senaste gångerna det skett att momentum underpresterat index har man fått 20 % avkastning över index följande 3 år. Momentum är en helt klart cyklisk effekt och vi får nu se om momentum kommer igen.

USA

I USA har det också varit ett år där avkastningen varit klart olika för olika index och marknadssegment. Tekniktunga Nasdaq gick upp med 34 % medan Dow Jones gick upp med 22 % och småbolagen (Russell 2000) med 23 %. Allmänt var det ett dåligt år för värdestrategier i USA och flera har gett runt noll procent i avkastning. Det har varit ganska jämnt över olika värdestrategier och både trendande värde, sammansatt värde, företagsmultipeln, net-nets och consumer staples värde har gett nära noll procent i avkastning. Det har verkligen varit ett år där stora teknikbolag gått bra medan industribolag gått sämre och IT och teknik ETF:er hamnade bland förra årets vinnare i USA. Det hela har gjort att både värderingen på USA börsen och värdespreaden nu är på högsta nivån sen IT-bubblan.

Det hela känns lite som en IT-bubbla deja vú nu efter många år där teknologi gått riktigt bra och värde gått dåligt. Visst är inte det lika extremt som då, men vi har kommit en bit på vägen. Vad vi i alla fall kan ta med oss är att efter IT-bubblan gav amerikanska värdestrategier mer än 20 % avkastning över index efterföljande 10 år. Som det ser ut är värde mest attraktivt på 20 år.

Sammanfattning

Som sagt, det har varit ett blandat år för kvantitativa strategier och jag tycker året verkligen visar fördelen med att kombinera flera olika strategier och marknader. Flera av de kvantitativa strategierna har också betett sig som förväntat och har nu haft en sämre period efter några bra år. I och med att underprestationen varit ganska kraftig för dessa strategier och att skillnaden på värderingen av olika aktier på börsen inte varit så pass stor på närmare 20 år talar det för att det helt klart finns potential för att investera efter vettiga strategier och kriterier framöver.

Själv är jag mer bullish än vanligt på kvantitativa strategier och tror att vi mycket väl kan se en period framöver där dessa strategier går bättre än index. Vad jag lärt mig av att investera kvantitativt är just att prestationen går i cykler och att det många gånger kan vara bra att investera mer i strategier som gått sämre på senare tid, även om det kan vara svårt. Vi får nu se om värde och momentum får sin revansch under 2020.

12 reaktioner på ”Kvantitativa strategiers prestation under 2019”

  1. Tack för analysen, visste inte att ren momentum underavkastat, märkligt. Mot bakgrund av värde och USA, vet du några/någon bra fond / (eft funkar inte längre i USA va)? Som följer värde som går att investera i via Avanza? Utan att själv leta och förvalta värdeaktier i USA?

    Mvh
    Magnus

    1. Hej! Nej, tyvärr, vet ingen direkt. Kanske finns någon aktiv förvaltare med värdefokus i USA, men ingen jag känner till direkt. Som du nämner var ETF:er bra förut för att komma åt amerikanska värdeaktier utan att köpa dem själv, men nu går det inte i och med mifid.

  2. Jag ser en fara i att titta så här detaljerat på strategier under ett enskilt år. Det är så lätt att dra slutsatser och gissningar inför framtiden och ändra sina fördelningar utifrån detta. Något som nästan alltid ger sämre resultat och kostar pengar. Titta på långa tidsperspektiv och hitta enkla strategier som har statistiken på sin sida och håll fast vid dem istället. Det är svårt nog utan en massa information på detaljnivå under ett enskilt år.

    En annan reflektion över årets resultat i mångas redovisningar (inte bara kvant). De flesta portföljer hade haft en rejäl nedgång senhösten 2018 och startade egentligen med en rejäl rekyl upp. Löpande 12-månadersperioder är kanske mer intressant egentligen. Många klappar sig på axeln över ett jättebra år men första kvartalet gick åt till att ta igen en nedgång från föregående år.
    Önskemål på studie: Stop-loss i börslabbets strategier. ”Trailing” eller kanske mha något glidande medelvärde. Du har det säkert redan på din lista över intressanta saker att testa.

    1. Jag håller helt klart med dig att det är farligt att dra några slutsatser från hur kvantitativa strategier presterar ett enskilt år. Däremot håller jag inte med om att man därmed inte ska se och analysera vad som skett ett enskilt år. Om man investerat i något som underpresterat index med 30 % är det ganska skönt att få veta lite mer om varför och hur det sett ut som helhet på börsen. Kan vara bra för att förstå lite bättre vad som hänt. Men alla är vi olika och för vissa fungerar det bra att inte analysera det i mer detalj.

      Tack för önskemålet. Tror inte det är något som kommer ge så mycket och kommer nog att innebära alldeles för mycket handelskostnader för att det skulle motivera stop-loss. Vet inga andra kvantitativa investerare som använder stop-loss och Alpha Architect fick inte direkt bra resultat med det: https://alphaarchitect.com/2016/08/10/taming-the-momentum-roller-coaster-fact-or-fiction/ Men givetvis något man skulle kunna testa.

  3. Hej Henning,

    Tänkte höra med dig om vilka svenska ETF du kör med nu när DBX har avnoterat alla sina ETFer för den svenska marknaden?

    Tack på förhand!

    /Ali

  4. Slänger in kommentaren här på senaste inlägget, även om de till synes inte helt har att göra med varandra.

    Läste nyligen om din studie ”Vad fungerar på Stockholmsbörsen?” och såg till min glädje att den hade fått lite uppdateringar. Speciellt intressant är det du skriver om avkastning på eget kapital. Det är ett mått jag själv läst mycket om det senaste året samt kassaflöden av olika slag, då dessa i mina ögon tycks vara de främsta kvalitetsmåtten. Jag har försökt få fram ett sammansatt mått på kvalitet även jag, men har inte kunskapen som krävs för att göra backtester. Även statistikkunskaperna börjar bli lite väl ringrostiga vid det här laget.

    (Under hösten var jag nära att kommentera här för att få höra dina tankar och resonemang kring kassaflöden – kanske kan det bli en liten utläggning nu i stället?)

    Ett problem med avkastning på eget kapital (ROE) är att det går att förbättra genom att öka skuldsättningen. Skuldsättning i sig behöver inte vara dåligt så länge vinsten/kassaflöden/utdelningen kan öka på sikt, men det kan som sagt ge en förvanskad bild av verkligheten. Så hur kommer man runt detta?
    Redovisning av balans- och resultaträkning skiljer sig rejält mellan USA och Sverige. I min jakt på alternativa avkastningsmått har jag främst läst amerikanska hemsidor, och även om det finns en hel del intressant är det väldigt svårt att översätta detta rakt av till svenska förhållanden, men med de förutsättningar som finns (bolagsräkenskaper i Sverige och Börsdata) och för att inte krångla till det alltför mycket, kan man väl lite grovt uttrycka det så här:
    Ett företag kan investera nya pengar på två sätt – nyemission (det egna kapitalet ökar) eller genom att ta nya lån (långfristiga skulder ökar). I det första fallet ses en initial minskning av ROE, i det senare en ökning.
    Enligt min mening bör man alltså jämföra avkastningen med såväl det egna kapitalet som långfristiga skulder.

    Kortfristiga skulder räknar jag som kostnaden för att driva själva affärsverksamheten.
    (Allt ovanstående uttalar jag mig om utan att vara särskilt väl bevandrad i redovisning)

    Har även tittat på om man ska använda sig av olika kassaflödesmått som proxy för avkastning. Det viktigaste måttet torde väl vara det fria kassaflödet, men det verkar ha en tendens att variera alltför kraftigt (läs: i Sverige) för att kunna fungera som stabilt mått.
    Nu var det länge sedan jag satt och kikade i detalj, men årets kassaflöde plus utdelning borde väl ge ett mer rättvisande mått på ”äkta” pengar som företaget faktiskt producerar.
    Henning, har du hittat nån korrelation mellan ”bra” kassaflöden och aktieavkastning?

    Jag ler för mig själv åt tangenten du gör till Buffet och Graham – dessa herrar och deras filosofiska meningsfränder har jag läst mycket om det senaste året – och fick på köpet alltså en hel del till livs om kvalitet och avkastning (t.ex. ROE).
    Det verkar vara en utspridd uppfattning att en värdeinvesterare endast tittar på låga nyckeltal och bortser från övriga detaljer om företaget, i linje med det Graham lärde ut. Visst har det fungerat historiskt, och kommer antagligen fortsätta att göra det framgent (tillämpar själv denna metod på en del av portföljen).
    Det går inte att läsa om Charlie Munger utan att fatta tycke eller fascineras av den gamle legendaren. I mina ögon är han ett bättre exempel på en värdeinvesterare. Han sägs också vara den som guidade Warren Buffett från att endast titta på låga nyckeltal à la Graham till att fokusera mer på lönsamma bolag.
    Munger och Buffett menar alltså att man ska köpa lönsamma bolag och vänta på att köpa dessa tills värderingen gått ned. Att de, trots att de närmar sig hundrastrecket, antagligen är beredda att vänta ett decennium på sådana köplägen är väl en annan femma. Något begränsade är de väl av sin storlek också.
    Värde är en inneboende egenskap hos lönsamma bolag, som kan förvärvas oavsett värdering (även om jag personligen skulle hålla mig undan de mest uppblåsta P/E-talen).

    Intressant är även din förändring av sammansatt momentum – den låter sund. Visst vill man att det ska finnas lite substans bakom en kursuppgång. Hur högt siffervärde av F-score sorterar du bort? Och har du testat F-score+momentum (t.ex. för bolag med score ≥7)?

    Tänkte upplysa om att böckerna Quantitative momentum (Wesley Grey; Jack Vogel), Quantitative value (Wesley Grey; Tobias Carlisle) samt Dual momentum (Gary Antonacci) finns som e-böcker på Uppsala universitetsbibliotek, där vem som helst kan bli låntagare.

    Och tack återigen för din blogg, alla boktips och hisnande mängder material du producerat genom åren. Du och Jan Bolmeson är verkliga stjärnor i det svenska investeringsuniversumet.

    Slutligen ber jag om ursäkt för en lång kommentar, hoppas du får tid att besvara den vid tillfälle.

    1. Henning Hammar

      Hej! Riktigt intressant frågeställning och faktiskt något jag funderat en del på under åren och det belyser lite de resultat jag fått fram i den senaste studien. Är det okej att jag svarar i ett läsarfrågeinlägg? Kan nog komma med ett längre svar och kommentar om det hela.

      1. Ja visst, gör gärna det. Har som sagt varit nyfiken på vad du kommit fram till kring detta, vi verkar ju ha funderat lite i samma banor.

        Jag kollade in Börslabbets blogginlägg (jag läser sällan där numera – trodde att allt var bakom betalväggen men det här var ju en trevlig överraskning) om uppdateringen av strategierna, så detaljerna kring sammansatt momentum är ju utredda.

        Slås också av att strategierna baseras på årsvisa i stället för kvartalsvisa byten, något som jag också gått över till för strategier som t.ex. ROE och value composite. Visst är det kul med Börsdata och få uppdatera portföljen, men just det här med att vara passiv och ha lugn och ro bland aktierna är något jag tar med mig från Buffett och Munger. Har insett att det passar min investeringsfilosofi bättre, och det är ju alltid trevligt att få lära sig något om sig själv också.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *