Vi ser att amorteringen slår hårt och att bostadsutgiften blir klart mycket dyrare än utan amortering. Nu var det i och för sig inte helt amorteringsfritt tidigare, men i många fall behövde man inte amortera kraftigt, speciellt var det vanligt att sluta amortera efter några år av uppgång i bostadspriserna.
Gränsen på 4,5 gånger årsinkomsten är det också få som kommer under i de olika boendena. Det blir dyrt i så fall om man inte har mycket mer än insatsen och det känns som att amorteringskravet kan ha en dämpande effekt. Många av de jag känner i Stockholm är inte så villiga att lägga över 20 000 – 30 000 kr i månaden på sitt boende om de har två inkomster eller 10 000 – 15 000 kr om de har en inkomst. Jämfört med amorteringsfritt boende blir skillnaden ganska markant i utgift, även om det är ett sparande.
Man kanske kan förstå att priserna sjunker nu i Stockholm i och med de nya amorteringskraven och med oron. Tur nog är de flesta inte drabbade av det nya amorteringskravet, utan många har varit med på uppgången och har bra säkerhet i bostaden. Sen är det också svårt att säga om prisfallet beror på amorteringskravet och eller om det beror på oro och ändrade förväntningar av framtida prisuppgångar. Oavsett är det intressant att se hur drastiskt bostadsutgiften ökat senaste åren om man ska köpa en ny bostad.
Hela idén med amorteringskrav är konstig. Det borde ligga på bankerna att kräva amortering av kunder som lånar i överkant av sin kapacitet. I vilket fall som helst borde man inte ha olika regler för nya och gamla lån. Det är som hela poängen med förslaget är att göra det ännu svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden.
Allra bäst vore om Riksdagen ändrade ränteavdragen. Mitt förslag är att sänka taket för full avdragsrätt mot löneinkomster från 100 tkr till 50 tkr. Det kan man göra direkt. Det kan aldrig slå mer än 4500 kr per år (9% * 50 000 kr) och drabbar bara hushåll med höga lån (mtp dagens räntenivå).
Sen skulle man koppla den fulla avdragsrätten på de första 50 tkr mot att lånen hade en bindningstid på minst tre år i snitt och en amortering på minst 1% av lånet per år. Det skulle dessutom gynna stabiliteten i finanssystemet eftersom bankerna skulle kunna låna upp längre om deras lånebehov var mer långsiktigt förutsägbar. Skulle inte det hjälpa kan man koppla hela ränteavdraget (d.v.s. även den första 7/10 av räntorna) till lån med minst tre år i bindningstid och 1% amortering.
Mvh Mattias
Intressanta räkneexempel, som ju visar på att kraften i amorteringskravet kan vara stor.
Dock, jag tror inte det är många som köper en villa för 10 milj som maxar lånen på 85% av marknadsvärdet, de flesta ligger nog betydligt lägre. Däremot mindre lägenheter är det nog vanligare att ligga på gränsen om inkomsten tillåter lånebeloppet, då det nog oftare är förstagångsköpare.
Ja, helt klart. Men det krävs ganska många miljoner att stoppa in där. Tror ändå att det finns ett flertal med hög lön och inte så mycket sparat som köper detta, alltså höginkomsttagare med 50 000+ kr/månad i lön med 1-2 miljoner sparat kapital. De har ju fortfarande en bra ekonomi och kommer att ha svårare än tidigare att köpa nu.
Måste ju medge att det är gissningar. Men med 1,5 milj kontant och 2 pers med 50 000 i lön är det nog inte många av de vanliga bankerna som skulle låna ut 8,5 till ett hus. Jag tror man maxar på ca 6,5 i lån med de förutsättningarna.
Även med högre lön är det nog kämpigt att låna så mycket och samtidigt så stor del av värdet. Därav min gissning att de som köper hus för 10 milj har mer kapital de är beredda att köpa hus för.
Ja, håller med. Det är ju inte heller de mest vanliga fallen utan är mer ovanligt. Men frågan är ändå vilka som kommer att köpa dessa objekt framöver? En fjärdedel av alla villor i Stockholms län kostar över 8 miljoner. Blir de med arv eller de med framgångsrika företag som kan köpa då om tiden där man kan bo sig till miljonär är över.
Ja, man borde göra något åt ränteavdragen. I alla fall så det inte subventionerar lånande som det är i dagsläget. Stod i SvD tidigare där de jämförde hyreslägenheter och bostadsrätter och den stora skillnad som var där i och med ränteavdragen. Men vi får se om det sker en ändring, känns ju som att många är överens om att man borde dra ner på ränteavdragen. Kan ju däremot ske nu i kombination med de ökade amorteringskraven, så blir ju ganska drastisk ändrat i så fall med spelreglerna på bostadsmarknaden.
Nu kanske vi börjar gå OT, men jag tänker mig att så har det i princip alltid varit. Den översta fjärdedelen av husen har nog aldrig köpts av knegande första eller andragångsköpare utan andra källor till pengar än lön. Arv (eller "lån" från föräldrar eller far-/morföräldrar), framgångsrikt företagande, investeringar som gått bra, sparsamhet och köpa hus något senare i livet etc. är ju sätt det går att öka sitt kapital på.
Men självklart påverkar nya amorteringskravet på marginalen, även om jag som sagt tror skillnaden blir mycket mindre än räkneexemplet antyder för de flesta som köper dyra hus.
Jag gjorde samma räkning på lite olika orter. Det verkar som att det här egentligen bara kommer påverka de allra dyraste orterna/områdena.
Om man antar att de familjer som köper något dyrt har två inkomster så att siffrorna du listar kan delas på två så ser det direkt bättre ut.
Sedan tror jag nyproduktion är undantagen, återigen?
Ja, i överlag är det ju främst Stockholm som drabbas. Och på många platser och i Stockholms förorter kan du ju ändå skaffa boenden till lägre pris om man köper exempelvis en lägenhet. Men kravet har en påverkan, såg i FIs rapport att förra amorteringskravet minskade lånen med över 20 % i Stockholm och Göteborg för de som hade en belångsgrad över 70 %. Så det har en påverkan på köpviljan och efterfrågan. Vet inte om nyproduktion tyvärr.
Om de klubbade Finansinspektionens förslag så är nybyggnation undantagen vilket gör det rätt riskabelt att köpa nybyggt dyrt.
"De undantag som finns i det nuvarande amorteringskravet [för nybyggnation] kommer att finnas kvar i det skärpta amorteringskravet. Bolån tagna med säkerhet i nybyggnation kommer dock att inkluderas vid beräkning av skuldkvot för annan bostad där låntagaren är med och tar nya bolån"