Investera i aktier är statistik

Jag skrev tidigare ett inlägg om det svåra med att investera kvantitativt där jag pekade ut att det kan hända att man köper en aktie som man inte gillar och som går ner mycket. Fick flera kommentarer på det inlägget och mycket fokuserade just på att få bort enstaka förlorare genom specifika regler samt att man undviker just kvantitativa strategier då man köper vissa dåliga bolag. Vill kommentera att 1. aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj, 2. mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning, och 3. att investera i aktier är att agera på statistik.

1. Aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj

Mitt tidigare inlägg skulle likväl ha hetat “Det svåra med att investera aktivt” då ett ras i en aktie kan hända vilken aktie som helst. Jag har dels här på bloggen kommenterat flertal exempel på ras i aktier. Speciellt ras i aktier som av alla ses som självklara inköp och innehav och där det kan ske snabbt.
Senaste månaden har t.ex. de populära aktierna G5 Entertainment och NetEnt gått ner med -20 %. Catena Media har också gått ner med -30 % och Volati och Cloetta likaså. Alla bolag som anses hålla hög kvalité och som skrevs som ofta nämns som mest på bloggar och sociala medier när de peakade. För två år sen var det bolag som Betsson och Kindred Group som var på tapeten och de föll med -50 respektive -30 % under 2016. Var på ett Aktiespararna möte där de varmt rekommenderades strax före årsskiftet 2015 med motiveringen att det var säkra kort eftersom spelbranschen inte påverkas av konjunkturen.
Samtidigt i USA började 2016 med att bjuda på en nedgång på 20-40 % i teknikfavoriterna Amazon, Netflix och Tesla, alla bland de hetaste aktierna under 2015. Två andra “självklara” kvalitetsbolag här på hemmaplan under 2015 var H&M och Novo Nordisk, två av Nordens största bolag som båda gick ner med -40 % som mest efterföljande 1-2 år.
Så aktiekursras är något alla aktieinvesterare utsätts för, kvantitativa som de som utför aktiv analys. Flera av bolagen ovan var just gillade av stora delar av investerarcommunityt.

2. Mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning

Tro mig. Jag har läst otaliga studier, studerat bolag och försökt få till mer komplicerade regler. Jag har under loppet av några år gått igenom en hel del bolag där jag köpt/sålt totalt ca 50 bolag med mer komplicerade regler med en kvantitativ strategi i grund (se mina tidigare aktiva inköp här (sålda + net-nets)). Utöver dessa bolag har jag gått igenom minst lika många till som inte köpts. Till min hjälp har jag haft olika checklistor som är skapade efter hundratals timmar att läst på olika värdeinvesteringskoncept.
Min slutsats var att när det kommer till dessa aktier ger mer komplicerade inte oftast bättre avkastning. Jag har försökt att gå igenom olika F-score, Z-score, M-score och så vidare för det. Jag testade det på Börsdatas databas och det kan vara ganska blandat om det gick att få högre avkastning eller inte. Nyligen testade jag också att se om det går att få bättre resultat på en direktavkastningsstrategi genom att kombinera det med ett krav på P/E <15 (nej, det gick inte). Jag analyserade en 20 net-nets med komplicerad checklista och fick att endast två faktorer korrelerade med avkastningen ett år efteråt (mer om det i ett kommande inlägg). Så nej, mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning.
Sen givetvis så finns det exempel på där det kan förbättra något. Som jag och andra sett har t.ex. EV/EBIT och net-nets fått bättre resultat med F-score eller momentum. Men skillnaden kan vara många gånger marginell. Självklart kommer jag fortsatt se över vettiga kriterier att applicera för att få upp avkastningen framöver, jakten är inte slut än.

3. Att investera i aktier är statistik

Att investera i aktier är att gå på statisk. Mitt syfte med det tidigare inlägget är att man får acceptera att aktier går ner ibland. Se nedan där avkastningen visas för alla aktier i portföljen sedan början av maj:

 

Som syns är det mer än hälften som gått ner. Hur är avkastningen under samma period? Se nedan:

Så även om majoriteten av aktierna är ner har aktieportföljen slagit index med nästan 8 %. Det är mycket på grund av att de som gått bra har gått klart bättre än de som gått dåligt. Endast ca en femtedel av alla aktier bidrar till den bra avkastningen. Det är mycket i linje med vad en studie som jag kommenterat här på bloggen tidigare säger: 4 % av alla aktier driver avkastningen. Tur nog är det mer än 4 % för en kvantitativ strategi.

Och slutligen: Ser ni i grafen ovan hur mycket portföljen drabbades av nedgången på -35 % i Fingerprint senaste månaden?

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *