Indexfonder – bra eller dåligt?

Jan på Rikatillsammans kommenterade nyligen en artikel i Aktiespararna om riskerna med indexfonder. Jan är klar förespråkare av indexfonder och jag håller med honom att det oftast är den bästa lösningen till aktiesparande för gemene man. Jag tycker också att det är en mångfaceterad och dagsaktuell diskussion, så vill gärna skriva lite om det här på bloggen.

Kan först nämna att jag själv var helt såld på indexfonder när jag började spara och var övertygad av att marknader var effektiva. Men allt eftersom jag satte mig in i börsen så insåg jag att det finns luckor av ineffektivitet som man kan utnyttja. Det ramverk jag skapat för mina investeringar efter dess, bland annat med kvantitativa investeringar och trendföljning, är byggda kring hur man utnyttjar dessa luckor på ett effektivt sätt.

En stor anledning till att dessa luckor av ineffektivitet fungerar är att de är något obekväma att utnyttja. Därmed lyckas inte de flesta aktiva förvaltare och småsparare att slå börsen, speciellt då luckorna bygger på mänskliga brister. Dessutom, när det kommer till professionella förvaltare så har de en stor dragkloss, nämligen sina avgifter. Innan avgifter slår snittet av professionella förvaltare börsen, då de är mer skickliga än privatpersoner, men efter avgifter slår de inte index. Därmed är indexfonder ett perfekt alternativ för de flesta, då de i stort sett slår 80-90 % av alla aktiva fonder över tid.

Kritiken mot indexfonder är dels att det kan bli för stor andel av börsen som är investerad i indexfonder och att för få är aktiva förvaltare som gör prissättningen effektiv. Bloggen Philosophicaleconomics har skrivit mycket om det och visat på att det i stort sett skulle vara möjligt att nästan hela börsen är passiv. Det krävs bara någon enstaka procent av börsen som aktiv för att den ska vara effektiv och om ineffektivitet kommer att märkas kommer säkerligen många försöka utnyttja det.

En annan kritik mot indexfonder som också tas upp i artikeln av Aktiespararna är just övervärderade aktier som IT-aktierna under IT-bubblan samt FANG-aktierna idag göds ytterligare. Men detta är just på grund av att de aktiva förvaltarna investerar i dessa aktier som drivit upp dessa kurser i relation mot andra aktier, och skulle man välja en aktiv förvaltare kommer denna med stor sannolikhet förtjusas att investera i de trendiga aktierna för dagen. Historiken visar att trots allt att det är svårt för aktiva förvaltare att slå index, även om de kan vikta bort från de övervärderade aktierna. Men det är oftast de som lyckas som slår index.

En annan kritik mot indexfonder på senare tid är personer som tycker att börsen i allmänhet är för dyr, speciellt i USA. Där motiveras det att köpen av indexfonder drivit upp värderingen av börsen till ännu höga nivåer, som inte skulle ske om man investerat på vanligt sätt. Men det är inte själva indexfondernas fel, utan handlar om flödet in och ut ur marknaden och hur man allokerar sina pengar i olika tillgångsslag. Visst ska man investera efter sunda principer och veta vad man äger, men det motverkade inte folk att köpa IT-aktier under IT-bubblan då indexfonder inte alls var lika populära som idag.

Själva det underliggande med indexfonder, att skapa en regelmässigt sparande där man tar bort beteendemässiga principer är A-O. Det är oftast det som gör att de flesta underpresterar index. Sen anser jag att man kan lösa många av de problem med indexinvestering genom att själv investera kvantitativt efter simpla regler. Genom att investera i börsens billigaste aktier efter sunda principer kan man slå både index och de flesta aktiva fonder. Då undviker man också dessutom övervärderade aktier och slipper betala hutlösa fondavgifter. Såg nu att mina aktiestrategier har slagit 1294 av 1295 fonder hos Avanza sedan starten i början av 2015. Så det går att både slå index och de flesta aktiva fonderna.


Ny kvantitativ aktietjänst – Börslabbet
För den som vill komma igång att investera i välbeprövade aktiestrategier och utveckla sig själv som investerare finns den nya aktietjänsten Börslabbet. Läs mer på Börslabbets hemsida:

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *