Alpha Architect är en förvaltare som är mycket öppen med sina investeringsstragier, dels via sin blogg och så har de skrivit flera böcker i ämnet (Quantitative Value och Quantitative Momentum). De har ETF:erna QVAL, IVAL, QMOM, IMOM som alla är baserade på de två böckerna som de skrivit. QVAL och IVAL investerar i USA respektive utvecklade marknader utanför USA i aktier utifrån EV/EBIT med F-score (se deras filosofi här). QMOM och IMOM är desamma men med fokus på aktier utifrån momentum (se filosofi). Totalt kostar de båda 0,79 % i avgift per år och har totalt 50 aktier i båda strategierna. Hittar inte längre till deras back-test av strategierna, men tidigare resultat visade på runt 15 % per år om man tar hänsyn till avgifter.
Cambria Funds som drivs av Meb Faber har också en del kvantitativa ETF:er som man kan investera genom. Meb Faber är också öppen med sina strategier och har skrivit böcker om de flesta. Han har tre ETF:er som investerar efter Shareholders yield tillsammans med lite värdemått. De är kallade SYLD, FYLD och EYLD och investerar i USA, utvecklade marknader utanför USA och i tillväxtmarknader. Strategin är beskriven i boken med samma namn (Shareholder yield) där mycket tas från följande artikel (skriven av de på Alpha Architect). Totalt är det 100 aktier i varje ETF och 0,59 % i avgift.
Utöver de aktie-ETF:er Cambria har, så har de mer makro-inriktade ETF:er. Dels har de ETF:en GMOM, som investerar efter taktisk tillgångsallokering och jag valt att använda som min exponering mot detta. De har också ETF:en GVAL, som investerar i de billigaste börserna efter CAPE och andra värdemått. De har också den simpla ETF:en GAA, som endast ska efterlikna den totala världsportföljen.
Vad är då fördelarna och nackdelarna att investera i ETF? Fördelarna är att de gör jobbet åt en och man får bra riskspridning. Dessutom så är det svårt att få tillgång till marknader som de investerar i. Nackdelen är främst den som gäller de flesta fonder; de investerar i för stora och för många bolag. Snittmarknadsvärdet är 40-50 miljarder USD för de amerikanska ETF:erna (H&M:s marknadsvärde är 40 miljarder USD) och är 10-15 miljarder USD i ETF:erna utanför USA. De flesta testerna jag läst visar på en skillnad på flera procentenheter för värdestrategier i stora bolag vs små bolag. Bara genom att ha en mer koncentrerad portfölj och investera i klart mindre bolag så visar många backtester att den historiska avkastningen ökar med 5 % per år.
Oavsett är dessa ETF:er intressanta alternativ om man inte vill göra jobbet själv och kommer troligtvis slå index och de flesta fonder framöver. Trots det tror jag att man kan göra det bättre själv. Lite annat är det med makrovarianterna av dessa ETF:er, så som GMOM och GVAL, då de investerar i samma index som man själv gör. Dessa två har jag i min portfölj och är nöjd med. Mer om hur man kan implementera en egen global kvantitativ värdeportfölj framöver.