I mina tidigare inlägg om Dual momentum så har jag dels gått på Antonacci:s data som kom på Dual momentum och dels tagit fram egen data för Dual momentum med SPP:s fonder sedan 2001. Båda visade en klar fördel för dual momentum jämfört med att bara ha en buy-and-holdstrategi. Då mitt test på den svenska börsen var lite kort så tänkte jag testa med lite längre data. För detta använder jag Riksbankens ”Stocks and bonds 1856-2006” som går att hitta på deras hemsida. I detta dokument finns data för aktier från 1919-2006. Det finns också en längre tidsserie från 1875-2012, men denna krävde mycket mer fixande med datan, vilket kan bli ett framtida projekt.
I detta fall så har jag endast data för den svenska börsen, korta räntor och långa räntor. Därför kan jag endast testa absolut momentum, vilket innebär att man äger aktier om 12-månadersavkastningen är högre än korta räntor (treasury bills) eller obligationer om aktiers 12-månadersavkastningen är lägre än den är för korta räntor. Jag testade också att ha korta räntor istället för obligationer samt att testa att jämföra 6-månadersavkastningen. Resultatet blev följande:
Klar bäst är det som Antonacci föreslog: ha 12-månaders tillbakablick och ha långa räntor/obligationer. Detta gav en avkastning på 13,8 % per år, jämfört med 10,7 % för endast aktier. Bytte man till korta räntor så minskade avkastningen till 13,3 % och ändrade man och kollade 6-månaders avkastning så minskade avkastningen till 12,9 % per år. Däremot så har 6-månaders tillbakablick varit bättre de sedan 1995 som man kan se, vilket också en läsare märkte i test på SPP-fonddatan. Det kan också varit bättre under 2006-idag då vi återupplevde en ordentlig sättning.
Då jag är orolig över att vi kan ha en obligationsbubbla idag så testade jag också att jämföra absolut momentum för långa och korta räntor under åren 1935-1956 där man kan se i grafen ovan inte var en bra period att äga långa räntor (gav knappt någon avkastning under 20 år).
Däremot vad vi kan se så påverkade det inte nämnvärt utvecklingen för absolut momentum-strategin, utan långa räntor gav också under denna period en bättre avkastning än korta räntor, om än till lite högre volatilitet. Endast under ett tillfälle, mitt under andra världskriget, presterade den sämre. Därmed visar det lite på en omvänd korrelation mellan obligationer och aktiemarknaden. Däremot fanns det perioder som långa räntor underpresterade mot korta räntor.
Det skulle vara lite svårt att gå över från aktier till långa räntor i dagsläget då jag är skeptiskt till långa räntors framtida utveckling. Trots allt föll långa räntor med -28 % under 1939-1940. Nu är det under andra världskriget vilket gör det svårt att uppskatta, men det visar i alla fall på att långa räntor inte är helt riskfria. Det skulle kunna vara bra att gå över till korta räntor de närmaste åren framöver mest på grund av att det känns säkrare och undvika risken i att sälja på grund av ett prisfall. Skillnaden i avkastning är inte nämnvärd under de 20 åren som jag plottar ovan, så av denna anledning kan det kännas säkrare att äga korta räntor istället för långa om det börjar blåsa. Jag ska reflektera över det framöver.
Avslutningsvis så kan jag säga att genom att bara använda absolut momentum så fås en klart bättre avkastning jämfört med index. Kan man dessutom också använda relativ momentum med en global indexfond så skulle nog vi se en klar förbättring i prestationen, liksom det jag visat på SPP:s fonder sedan 2001. Nu har absolut momentum testats på över 200 års data i USA och nästan 100 års data i Sverige så det känns som en fungerande strategi. Simpelt och effektivt sätt att öka avkastningen och minska risken.
10 reaktioner på ”Backtest absolut momentum – Stockholmsbörsen”
Anonym
Intressant. Det verjar inte som att tillbakablicken är så viktig, 6 och 12 ser ut att funka bra båda två. Undrar om hur metoden står sig över tid. Teorierna säger väl att anomalier som dessa borde försvinna i samma ögonblick som de blir kända.
Nej, inte speciellt. Men jag tror ändå att 12 månaders verkar vara lite bättre då den kräver färre byten osv. Jo, det brukar vara så, men marknadsmomentum har varit känt sedan 90-talet och troligtvis långt innan det då t.ex. moving averages togs fram på 60-talet för att utnyttja marknaders momentum. MA och momentum gäller än idag långt senare, likt värdestrategier som är känt sedan Grahams dagar. Så de kan finnas kvar eller försvinna, vi får se. Det finns också andra anledningar till att marknadsmomentum kan fungera, som t.ex. att börsen följer konjunkturen och att på grund av människors beteenden. Boom, bust och bull och bear markets är vedertagna händelser och det är dessa man utnyttjar.
Tack för en superbra blogg. Har själv nördat ner mig på det här området senaste halvåret, och tycker att dual momentum strategin verkar vara en av de bättre. Efter ditt blogginlägg köpte jag boken. En fundering jag har är när det gäller att slå index är småbolag eller tillväxtmarknader ofta förespråkat även om det blir mer volatilt. En variant är att kanske köra 80 % Sverige/global och 20% i en portfölj och en länsförsäkringar tillväxt/AMF småbolag.
Sen vad det gäller momentum har du testat mer att kombinera dual momentum med MA 50/200, för att ytterligare skydda portföljen. Men det kanske krånglar till den.
En enklare variant kanske är att köra ett sell in may then go away tänk ovanpå.
Ja, läs boken, rekommenderar den verkligen. Där går Antonacci också igenom småbolag och tillväxtmarknader och det visar sig ge knappt någon förbättring. För ett år sedan var jag också inne på småbolag och tillväxtmarknader men gav upp det eftersom man kan använda bättre medel för att få överavkastning. Dessutom går småbolag och tillväxtmarknader i cykler, vilket gör att det är svårt att tajma. Däremot är det främst småbolag (mid cap och mindre) jag investerar i när jag köper aktier.
När det gäller MA 50/200 så är det inbyggt i dual momentum. Detta ersätter MA 50/200 reglerna och jag ser dual momentum som ett mycket bättre system än MA 50/200. Meb Faber och de på AlphaArchitect har testat hundratals tajming-strategier och kommit fram till att MA/momentum är de bästa, t.ex. MA50/200. De sysslar mycket med Global taktisk tillgångsallokering. Däremot så arbetar Wesley Gray på AlphaArchitect nära med Antonacci som skrev dual momentum och rekommenderar hans strategi. Genom att ha ställt MA50/200 mot Dual momentum så tycker jag att dual momentum är klart bättre även om båda är bra. Jag såg många brister i MA-strategierna och tycker bättre om dual momentum strategin.
Tack! Låter onekligen spännande. Måste ta tid att läsa boken ordentligt :). Jag har signat upp på indexinvestering.se, men tittar även på bubo aktieanalys, och kavastu för att se om jag vågar vara kvar i marknaden, är lite nervöst på de här nivåerna och var senast aktieintresserad 2000 och sedan 2008, innan jag tappade intresset efter alla tapp : )
Mycket intressant inlägg. Har du räknat alls hur det här funkar för någon som inte kan använda KF/ISK konto? Jag bor t.ex just nu i Finland, så om jag säljer mina innehav måste jag skatta på vinst.
Hej. Nej, faktiskt inte. I USA så har flera räknat på det, men ej riktigt med vinstskatt. Där så har de ett system som gör så att du får lägre skatt om du håller i mer än ett år än under ett år. Vet en bloggare i Finland som just kritiserat Magic formula för att det mesta äts upp i skatt och courtage, så det är gynnsamt oavsett att ha någon form av ISK för såna metoder. Med 30 % skatt så kan buy-and-hold vara att föredra.
Japp, det är lite klurigt här. Finns inga kap.förs/ISK-liknande 'produkter'. Men men, man överlever. Tack för svaret, och för en mycket bra blogg. Ha en trevlig sommar!
Intressant artikel, och kul att se att riksbanken ger ut så lång historik! Den här posten kanske är lite överspelad nu – men undrar hur du har beräknat pris index från yield som finns i riksbankens data? Vad har du för antagande för duration?
Så Riksbanken ger ut både data för yield och totalavkastningen för både aktier och obligationer. Ovan använder jag deras totalavkastningsindex, alltså den avkastning man fått, utifrån regler beroende på den nuvarande yielden på korta räntor. Vet inte om det var det du undrade.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.OkLäs mer
Intressant. Det verjar inte som att tillbakablicken är så viktig, 6 och 12 ser ut att funka bra båda två.
Undrar om hur metoden står sig över tid. Teorierna säger väl att anomalier som dessa borde försvinna i samma ögonblick som de blir kända.
Nej, inte speciellt. Men jag tror ändå att 12 månaders verkar vara lite bättre då den kräver färre byten osv. Jo, det brukar vara så, men marknadsmomentum har varit känt sedan 90-talet och troligtvis långt innan det då t.ex. moving averages togs fram på 60-talet för att utnyttja marknaders momentum. MA och momentum gäller än idag långt senare, likt värdestrategier som är känt sedan Grahams dagar. Så de kan finnas kvar eller försvinna, vi får se. Det finns också andra anledningar till att marknadsmomentum kan fungera, som t.ex. att börsen följer konjunkturen och att på grund av människors beteenden. Boom, bust och bull och bear markets är vedertagna händelser och det är dessa man utnyttjar.
Tack för en superbra blogg. Har själv nördat ner mig på det här området senaste halvåret, och tycker att dual momentum strategin verkar vara en av de bättre. Efter ditt blogginlägg köpte jag boken. En fundering jag har är när det gäller att slå index är småbolag eller tillväxtmarknader ofta förespråkat även om det blir mer volatilt. En variant är att kanske köra 80 % Sverige/global och 20% i en portfölj och en länsförsäkringar tillväxt/AMF småbolag.
Sen vad det gäller momentum har du testat mer att kombinera dual momentum med MA 50/200, för att ytterligare skydda portföljen. Men det kanske krånglar till den.
En enklare variant kanske är att köra ett sell in may then go away tänk ovanpå.
Roligt att du gillar bloggen.
Ja, läs boken, rekommenderar den verkligen. Där går Antonacci också igenom småbolag och tillväxtmarknader och det visar sig ge knappt någon förbättring. För ett år sedan var jag också inne på småbolag och tillväxtmarknader men gav upp det eftersom man kan använda bättre medel för att få överavkastning. Dessutom går småbolag och tillväxtmarknader i cykler, vilket gör att det är svårt att tajma. Däremot är det främst småbolag (mid cap och mindre) jag investerar i när jag köper aktier.
När det gäller MA 50/200 så är det inbyggt i dual momentum. Detta ersätter MA 50/200 reglerna och jag ser dual momentum som ett mycket bättre system än MA 50/200. Meb Faber och de på AlphaArchitect har testat hundratals tajming-strategier och kommit fram till att MA/momentum är de bästa, t.ex. MA50/200. De sysslar mycket med Global taktisk tillgångsallokering. Däremot så arbetar Wesley Gray på AlphaArchitect nära med Antonacci som skrev dual momentum och rekommenderar hans strategi. Genom att ha ställt MA50/200 mot Dual momentum så tycker jag att dual momentum är klart bättre även om båda är bra. Jag såg många brister i MA-strategierna och tycker bättre om dual momentum strategin.
Du kan läsa mer här om alpha architect och Meb Faber:
http://www.alphaarchitect.com/about
http://mebfaber.com/
Sen om du gillar MA50/200 så rekommenderar jag indexinvestering.se där de ger en förbättrad variant av MA50/200 signaler.
Tack! Låter onekligen spännande. Måste ta tid att läsa boken ordentligt :). Jag har signat upp på indexinvestering.se, men tittar även på bubo aktieanalys, och kavastu för att se om jag vågar vara kvar i marknaden, är lite nervöst på de här nivåerna och var senast aktieintresserad 2000 och sedan 2008, innan jag tappade intresset efter alla tapp : )
Mycket intressant inlägg. Har du räknat alls hur det här funkar för någon som inte kan använda KF/ISK konto? Jag bor t.ex just nu i Finland, så om jag säljer mina innehav måste jag skatta på vinst.
Hej. Nej, faktiskt inte. I USA så har flera räknat på det, men ej riktigt med vinstskatt. Där så har de ett system som gör så att du får lägre skatt om du håller i mer än ett år än under ett år. Vet en bloggare i Finland som just kritiserat Magic formula för att det mesta äts upp i skatt och courtage, så det är gynnsamt oavsett att ha någon form av ISK för såna metoder. Med 30 % skatt så kan buy-and-hold vara att föredra.
Japp, det är lite klurigt här. Finns inga kap.förs/ISK-liknande 'produkter'. Men men, man överlever. Tack för svaret, och för en mycket bra blogg. Ha en trevlig sommar!
Intressant artikel, och kul att se att riksbanken ger ut så lång historik! Den här posten kanske är lite överspelad nu – men undrar hur du har beräknat pris index från yield som finns i riksbankens data? Vad har du för antagande för duration?
Så Riksbanken ger ut både data för yield och totalavkastningen för både aktier och obligationer. Ovan använder jag deras totalavkastningsindex, alltså den avkastning man fått, utifrån regler beroende på den nuvarande yielden på korta räntor. Vet inte om det var det du undrade.