Under veckan och efter den stora uppgång som skett samt i Kavastus börsgissning ”När toppar det” så har jag funderat allvarligt över min exponering och min strategi. Under min tid som investerare så har jag undersökt dels att investera med konjunkturen, dels att investera med teknisk analys och dels att investera med momentum. Investera med momentum är det senaste jag undersökt och har fungerat bra över lång tid. Däremot skulle denna metod ge endast 50-70 % värdeökning istället för 100 % värdeökning de senaste åren. Dessutom kräver både denna metod och teknisk analys en volatil marknad, sådan som skett sedan 2000, men fungerade ej lika bra under åren 1980-2000. Viss data tyder på att vi kan återigen uppleva en decennie-bull market efter nästa krasch. Ännu en anledning till att jag inte gillar dessa metoder är för att de mer fungerar för indexinvestering än för kvantitativ värdeinvestering, även om de ger bra signaler.
Av dessa anledningar så blir jag mer övertygad att investera med konjunkturen är den väg att gå. Nu i helgen har jag dessutom hittat ett antal artiklar som styrker detta varav en går igenom strategin från 1972-1993. Denna heter ’Optimal asset allocation over the business cycle’ och de kom fram till att bästa fördelningen är aktier under vändningen från låg till högkonjunktur och obligationer under vändningen från hög till lågkonjunktur. Detta är just det konjunkturstrategin går ut på och det som jag tänkt tillämpa. Så nu har studier bekräftat denna strategi från 1972-idag.
Jag tror att denna strategi är klart framgångsrik om man ska investera i aktier i helhet, speciellt indexinvestering eller liknande. Den är fullt logisk, investera i aktier då vinsterna ökar (vi går mot högkonjunktur), investera i obligationer då vinsterna minskar (vi går mot lågkonjunktur). Frågan är däremot hur denna strategi passar ihop med kvantitativ värdeinvestering? Det är i direkt efter en bear market, i lågkonjunktur, som största vinsterna skett. Dessutom klarar sig kvantitativ värdeinvestering sig klart bra igenom olika kriser. Efter IT-bubblan eller åren 2000-2002 så gav Greenblatts backtest att Magic Formula gav 76 % i avkastning. I flera test på svenska marknaden så har Magic formula gett 20-30 % i avkastning åren 2007-2009 och 2011 när resten av börsen föll kraftigt (men inte helt utan nedgångar).
Av dessa anledningar så är det inte lägligt att gå ur marknaden trots stora fall. Dessutom så är frågan om det är värt att tajma marknaden om tester från 1999 och 2002 vars innehav startat med stora fall ändå har gett mer än 20 % i avkastning per år. Däremot så tycker jag att det skulle kunna psykologiskt vara bra att inte göra insättningar under denna period när man vet att börsen kan falla. Man vill ju ha mycket likvider för att festa loss när lågkonjunkturen är framme och det finns många billiga aktier. Därför har jag funderat ut en ny långsiktig strategi med inspiration av bloggaren Besser.
Långsiktig strategi för kvantitativ värdeinvestering:
- Månadsspara regelbundet efter de regler som är uppsatta.
- Avsluta månadsspar då konjunkturbarometern är över 110 och faller.
- Återuppta månadsspar då konjunkturbarometern passerat under 90 eller vänt.
Med dessa regler så är jag alltid långsiktig i marknaden men varierar endast insättningarna. Detta betyder att det är begränsad effekt om strategin varit felaktig. Dessutom samlar jag också på mig en extra buffert inför en eventuell lågkonjunktur, något som alltid kan vara bra. Enligt denna strategi så skulle jag slutat månadsspara december -99 och börjat månadsspara juni -01. Jag skulle slutat månadsspara oktober -06 och börjat juli -08. Jag skulle slutat månadsspara juni -10 och börjat januari -12. Totalt ca 1,5 år skulle jag då samlat på mig pengar för att sedan gå in i marknaden med full kraft. Tiden efter sommaren 2001 och 2008 har också varit de mest lönsamma för bl.a. Magic Formula.
I övrigt så har nästan alla dessa strategier visat att på längre sikt än 5 år så har de effektivaste kvantitativa värdestrategierna kunnat få en 20 %-ig avkastning oavsett när man börjat. Det visar också vikten i att börja tidigt. Det är ingen idé att vänta ut något större fall, förr eller senare kommer det att ske. Det viktigaste är att ha så lång och stor exponering på marknaden, för oavsett så kommer strategin att gå mot sin långsiktiga avkastning per år på sikt. På 20 års sikt så blir varje 10 000 kr insatta idag 380 000 kr med 20 % per år i avkastning. Det känns dessutom som att det finns mer att förlora än att vinna av att tajma marknaderna för mycket. Nu kommer jag göra det i min light-version som vi får se hur det går med.
Just nu är konjunkturbarometern 105,6, så jag sätter in pengar i i god ro oavsett hur börsen går. Mycket makrodata visar positivt och företagen gör fortsatt bra vinster. Som jag skrev på Twitter: Om en krasch nu kommer, ska folk sätta in pengarna på konton med negativ ränta?
Barometern har varit över 110 flera månader nu. Hur ser obligationer i lågkonjunktur ut jmf ädelmetaller, typ guld? Råvaror?
Det stämmer och vi såg rekordnotering nu senast. Vi får se vad nya barometersiffrorna säger på fredag.
Det är inte helt klart samband. I lågkonjunktur brukar räntorna falla och obligationer gå upp. Men då vi har redan rekordlåga räntor kan det bli så att det inte är fallet denna gång. Men båda fungerar bra som diversifiering i lågkonjunktur. Om räntorna skulle falla skulle obligationer gå upp. Om räntorna skulle öka skulle guld och råvaror gå upp. Så båda är bra i lågkonjunktur oavsett vilken riktning nu räntorna skulle ta. Kan rekommendera att läsa mer om permanenta portföljen (https://investerarfysikern.blogspot.se/p/permanenta-portfoljen.html)/Rikatillsammansportföljen (https://rikatillsammans.se/en-portfolj-for-alla-vader/). Skrev lite mer om guld här: http://tradevenue.se/Investerarfysikern/tankar-om-guld-och-guldbolag