Net-nets – vilka tillgångar ska räknas med?

När jag skrev det tidigare inlägget om olika strategier så noterade jag att net-nets beräknades annorlunda på Börsdata än i Grahams ursprungsmodell. I Grahams modell så beräknas tillgångarna som de omsättningstillgångar företaget har minus dess skulder. På Börsdata så beräknas tillgångarna som omsättningstillgångarna, materiella tillgångar samt finansiella tillgångar, se inlägget här för mer information. De har valt att också lägga till några kriterier att företaget ska ha gått med vinst och så för att få bort de sämsta företagen som troligtvis kan gå i konkurs. De motiverar att använda materiella och finansiella tillgångar med att dagens företag är annorlunda jämfört med de som handlades under Grahams tid. Det lät sunt tyckte jag så jag utforskade det ytterligare.

Först så fås mycket bättre resultat om man endast investerar i large + mid cap och struntar i vinstreglerna. Detta gör att man undviker de småföretag som kan gå i konkurs och satsar på de stora där sannolikheten inte är lika stor. Detta höjde avkastningen från 22,5 % per år till 28,9 % per år sedan mars 2001. Det går nog att investera i småföretag, men som jag tidigare skrev med magic formula så är det svårt att sålla och snittet presterar oftast sämre. Här använder bland annat Värdebyrån och Aktiefokus Piotroski F-score för att göra detta. Det är något att kolla på framöver, för det vore intressant att hitta net-nets på small cap också eftersom där kan det finnas stora vinster att tjäna. Enligt Värdebyråns analys på Europeiska net-nets så gav detta 5,5 % mer i avkastning.
En annan förbättring jag märkte var att avkastningen ökade om man tog med alla tillgångar, oavsett materiella, finansiella och icke-materiella. Det man får då är helt enkelt företagets eget kapital (tillgångar minus skulder) i relation med aktiepriset. Det visade sig att avkastningen ökade från 28,9 % per år till 34,4 % per år på large och mid cap. 
Så det visar sig att det går att få riktigt bra avkastning på återigen en simpel formel: köpa de aktier där de egna kapitalet är lägst värderat. Detta är likt det som Greenblatt och Carlisle säger att man ska investera efter EBIT/EV och få ordentligt bra avkastning. Detsamma gäller här, köp en aktie för halva priset av vad de har i eget kapital och få ordentlig avkastning. 
Nu har jag själv inte utrett det så mycket, men jag ska läsa på lite mer och så kanske det blir en net-net portfölj men där jag tar med hela egna kapitalet. Men först mer studier i ämnet. Allt mer tyder på att det är kvantitativ värdeinvestering jag kommer satsa på framöver.

Tillägg: Immateriella tillgångar gav endast bättre avkastning för large+mid cap. För småföretag gav det motsatta förhållandet. Troligtvis är det för att immateriella tillgångar är viktigare för större företag med etablerade varumärken. Eniro är t.ex. lågt värderat pga immateriella tillgångar.

1 reaktion på ”Net-nets – vilka tillgångar ska räknas med?”

  1. Net-nets-strategin på börsdata har som standard med en hel del komponenter som inte ska vara med. Rätt är att endast ta med omsättningstillgångar och sätta alla anläggningstillgångar till noll. Men naturligtvis kan anläggningstillgångar också vara relevanta, men då gör man avsteg från net-nets-strategin. Graham såg på anläggningstillgångarna ungefär som att de tillförde extra säkerhetsmarginal till likvidationsvärdet men han ville se att omsättningstillgångarna själva var högre än börsvärdet.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *