Aktiers momentum och kvantitativ värdeinvestering

Jag har på den senaste tiden läst mycket om aktiers momentum och hur detta kan kombineras med värdeinvestering. Under min korta tid som aktieköpare så har jag blivit övertygad att värdeinvestering kan slå börsen, alltså att köpa billiga företag. Utöver detta så har jag också blivit mer övertygad att aktier som går upp fortsätter gå upp, och aktier som går ner fortsätter att gå ner. Därför bör det vara bättre att satsa på aktier som går upp. Just detta är tanken bakom bloggaren Kavastus strategi, och nu har jag också kommit över ett antal vetenskapliga artiklar på att detta stämmer. Kavastu använder ’trendföljning’, lite på känsla avgör om en aktie går upp i värde, medan det finns en hel bransch som använder teknisk analys. Jag har själv försökt använda trendföljning, men hittat många problem med det. Dels så är det svårt att följa trender. Vet ej riktigt när jag ska köpa och sälja och ens känslor styr mycket. Dessutom är det svårt att avgöra vilken trend som är bäst. Teknisk analys kan fungera, men då är det mycket verktyg att hålla på med och det kan både slå väl ut eller negativt ut. Därför har jag fallit för detta nya mått, prisindex, ett enkelt sätt att mäta aktiers momentum.

Så vad är prisindex? Det är helt enkelt dagens pris, jämfört med priset för en, två eller x antal månader sen. Helt enkelt är det utvecklingen det senaste året om man kollar på prisutvecklingen, men helt ignorerar kursrörelserna. Om en aktie gått upp med +30 % på ett år så är 12 månaders prisindex 1,30.  Om en aktie gått ner -30 % så är prisindex 0,7.

I detta blogginlägg på Quant-investing.com så gås huvudkoncepten från denna artikel igenom. Momentuminvestering är ett relativt ungt forskningsområde med endast 20 år på nacken, även om koncepten funnits längre inom finansvärlden. Momentum har visats sig fungera på data från 1802 i USA och i 40 länder samt både på aktier, obligationer och valutor. Detsamma gäller bostadspriser där bakåtblickande förväntningar antas vara en stor del av nuvarande prisuppgång (Källa: Boverket). Det visar sig i studien att köpa de aktier med högst 12 månaders momentum gav bättre avkastning än låga P/B aktier under åren 1927-2013. Dessutom var Sharpekvoten högre (lägre risk) och det blev ännu bättre om man kombinerade strategin med låga P/B-aktier. Detta talar tydligt för att momentum är en bra del i strategin, alltså satsa på redan vinnande aktier.

Tim du Toit har också gjort en egen studie på momentum på de europeiska marknaderna. Testperioden var juni 1999 – juni 2011 och aktierna byts ut varje år. Under denna period så gick marknaden upp med endast +30,6 % på grund av IT-bubblan och de stora bear markets som rådde sedan 2000. Resultatet var följande

Momentumaktier:
6 månaders prisindex:
Small cap 285,8 %
Mid cap 248 %
Large Cap 150,6 %

12 månaders prisindex:
Small cap 224,9 %
Mid cap 158,6 %
Large Cap 152,7 %

Totalt sett så gav det klart högre avkastning än index. Kombinerar man dessutom det med värdestrategier som låga P/B aktier och EBIT/EV aktier så fås följande resultat:

PB+6 månaders historik: 1029 %
EY+6 månaders historik: 814,4 %

Vi kan jämföra detta med vad Magic formula presterade under samma period:
Small cap 133,8 %
Mid cap 182,8 %
Large Cap 162,9 %

Själv gjorde jag också lite tester på OMXS30 under de fem börsåren 2010-2014. Här delade jag upp OMXS30 aktierna i den halva med högst respektive lägst momentum. Det jag ville testa var om det lönade sig att byta varje månad eller halvår. Totalt kom jag fram till att byte varje år var bäst och PI 12 presterade bäst. Däremot om man investerade i de aktier som gav högre avkastning än medel istället för median så klarade sig PI 6 månader bättre än PI 12, vilket stämmer med du Toits resultat (han valde 20 % av aktierna med högst PI).

Test OMXS30:
Totalt 2010-2014:
Håll ett år:
Utan: 49 %
PI 6: 62 %
PI 12: 68 %

Byt varje månad:
Utan: 52 %
PI 1: 50,3 %
PI 3: 55,3 %

Byt ut varje halvår:
Utan: 55 %
PI 6: 49 %

Totalt sett så kan man säga att investera ett år åt gången med 6 månaders prisindex är bäst. 12 månaders prisindex fungerar också bra, och kan kännas lämpligt för 12 månaders innehav. Tim du Toit har i andra studier använt 6 månaders prisindex samt 6 månaders innehavstider, vilket också fungerat bra.

Jag kommer att börja använda detta i mina strategier framöver. Jag tror fortfarande mest på värdeinvestering, men kommer att ta de aktier med högst momentum av de lägst värderade aktierna. 6 månaders momentum har visat sig fungera bäst, men ibland kan vara svårt att få fram på vissa sidor vilket kan göra att jag kanske använder 12 månaders momentum. Dessutom ska jag skriva här på bloggen om hur bra 12 månaders prisindex är för avgöra bull och bearmarket på den svenska och amerikanska börsen, något som har visat sig fungera riktigt väl de senaste 20 åren.

Läs mer:

http://www.quant-investing.com/strategies/PI6-PB
http://www.quant-investing.com/strategies/PB-PI-6m
http://www.quant-investing.com/strategies/PI6m-EY
http://www.quant-investing.com/strategies/magic-formula-pi-6m

5 reaktioner på ”Aktiers momentum och kvantitativ värdeinvestering”

  1. För OMXS30 så använde jag Google docs inbyggda Google finance-funktion för att se historiska priser. För att kolla dagens prisindex så är det bara att gå in på Avanza och kolla hur aktierna har gått på 1 års sikt eller så (notera att prisindex är endast dagens pris/priset för x antal månader sen, så alltså prisutvecklingen de x månaderna). Där kan man till och med använda vinnare- och förlorare funktionen för att få fram de aktier som har gått bäst. Själv använder jag Börsdata.se och Quant-investing.com, men de kostar. Borde finnas flera sidor, det är bara att leta runt.

  2. Hej, Ok då hänger jag med 🙂
    I testet ovan med PB+6PI och EY+6PI, hur många aktier har köpts per år och på vilka listor?
    Att använda PI med MF måste bli svårt när de bästa bolagen för MF är de som är "felprissatta" och förmodligen inte har ett högt PI. Eller har du någon tankar kring hur man kan kombinera MF med PI?

  3. I testet så togs de 20 % med lägst PB eller EY, sedan de 20 % som gått bäst. Totalt ca 4 % av totala antalet aktier, som är några tusen (flera Europeiska börser).

    Alltså, logiken bakom MF och PB och EY är densamma. Skillnaden mellan MF och EY är att man tagit bort ROIC-faktorn, vilket snarare gör MF sämre. Anledningen till att PI hjälper är att deras felprissättning har 'upptäckts' och de är på väg att värderas upp. Alla är på något sätt felprissatta, men det fungerar bättre att endast koncentrera sig på prissättningen (EY och PB) än att kolla på hur bra de är på att skapa avkastning på investerat kapital (ROIC). Extremt intressant ändå, billighet är bäst i längden!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *