IMF kritiserade Sverige för sin höga arbetslöshet i svaga grupper. De svaga grupperna kan oftast beskrivas som de som är utrikes födda vars arbetslöshet är 15,5 % jämfört med 5,6 % för de inrikes födda, samt de med låg utbildning där arbetslösheten är 20 %. Också bland ungdomar är arbetslösheten hög, andelen unga som varken arbetar eller studerar är 10,5 % i åldern 20-24 år. Det är mest i dessa grupper den stora arbetslösheten finns, för inrikes födda 25-75 åringar så är arbetslösheten ca 4 %. Vissa menar på att det är Sveriges sammanpressade lönestruktur som utgör grunden för den höga arbetslösheten i dessa utsatta grupper. T.ex. på grund av lägstalöner och höga marginalskatter så finns det ett intervall där för ”okej löner”. Vad är dessa ”okej löner”?
De flesta lägstalönerna ligger strax mellan 16 000-20 000 kr för personer över 20 år enligt Medlingsinstitutet och enligt SCB så har endast 10 % en lön under ca 20 800 kr. Då medianlönen är 27 300 kr och medellönen är 30 600 kr så innebär det att om man anställer någon ny på arbetsmarknaden för lägstalön på ca 20 000 kr så skiljer det sig bara 36,5 % för att ha möjligheten att byta ut den mot resten av lägst betalda halvan av befolkningen. Då 12 % saknar gymnasieutbildning och 16 % är utländskt födda så kan dessa lätt bytas ut mot nästan lika dyr annan arbetskraft som har gymnasieutbildning och har svenska som modersmål. Så det vissa ekonomer förespråkar är att sänka lägstalönerna för att fler ska anställa dessa utsatta grupper. Ute i övriga Europa ligger minimilönerna på 45-50 % av medellönen, t.ex. Tysklands nya minimilön är 47,6 % av medellönen. Om lägstalönerna skulle vara 50 % av medellönen så innebär det att lägstalönen skulle sänkas till 15 300 kr i månaden. Detta skulle kunna pareras med en omfördelning av jobbskatteavdraget så att personer som tjänar 15 000 – 20 000 endast behöver skatta 15 %. Med dagens jobbskatteavdrag kan man nästan göra så att inkomster upp till 15 000 kr skattas med 15 %, sedan höjs marginalskatten till 30 % till 36 000 kr, sedan till 50 % osv.
Åt andra hållet så är accepterad högsta lön idag 51 300 kr i månaden. Efter denna nivå betalar man 60 % inkomstskatt. En skattesats över 50 % gör att personer inte vill tjäna mer än den nivån och man motverkar att höginkomsttagare vill höja sina löner. På detta sätt så fås att man i Sverige idag minst kan tjäna 67 % av medellönen och max kan tjäna 167 % av medellönen. Enligt min egen mening, och som troligtvis kommer att tjänat både lägstalön och kanske över maxlön under min karriär så är denna lönestruktur tyvärr lite för ihop pressad. Det är bättre att öppna upp och ha en mer progressiv beskattning. Som ny från gymnasiet så känns en lön på 20 000 kr i månaden väldigt mycket och det är riktigt svårt att tävla om sådana jobb utan arbetslivserfarenhet. Istället bör vi öppna upp lönestrukturen och ha följande beskattning: 15 % skatt på inkomster upp till 15 000 kr per månad, 30 % skatt på inkomster mellan 15 000 – 36 000 kr per månad, 50 % skatt på inkomster mellan 36 000 – 70 000 kr, sedan högre marginalskatt på inkomster över det (60-70 %). Det skulle göra systemet mer transparent och motivera folk att arbeta mer, samt motverka extrema löner, tror jag.
Så frågan är om lägre lägstalöner verkligen skulle minska arbetslösheten. Det är också endast i de utsatta grupperna som det kan behövas en lägre lägstalön. Det skulle däremot vara svårt att motivera kanske en speciell lägstalön för endast ungdomar, utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning. Tidigare så har Sverige klarat sig bra utan låga lägstalöner, så frågan är hur vi på annat sätt kan åtgärda problemen. Obligatorisk gymnasieskola skulle kunna vara ett steg på vägen.