Som Wilderäng skriver så är robotiseringen och effektiviseringen en naturlig del av vår värld och inget vi bör oroa oss över. Däremot är det som Häggström skriver så måste detta belysas då det kan ske riktigt snabbt. Det är svårt att få folk att byta karriär, speciellt inom 10-20 år och det är ännu svårare när de nya jobb som behövs är kräver ännu mer än tidigare jobb. De lätta jobben försvinner till datorerna medan de svårare jobben får utföras av människor. Intressant är att rapporten belyser att de jobb som inte är utbytbara är de sociala jobben, som inom skola och vård, något som flera prognosmakare säger behövs mer i framtiden. Så det vi borde göra nu är att satsa på de jobben och visa att det är framtidens jobb, inte 70-talets jobb.
En annan viktig slutsats som kan göras om den här rapporten är att inom 20 år så kan 30-50 % av det jobb som mänskligheten behöver utöva inom ett land försvinna. Det innebär att vi kan tjäna lika mycket som idag, men arbeta 30-50 % mindre. Nu är det inte fullt så enkelt då om t.ex. en Icabutik kan komma att behöva 30 % mindre arbetstimmar så kan inte en läkare arbeta 30 % mindre. Men minskar man arbetstiden så ökar efterfrågan på arbete, speciellt för lågbetalda, och detta minskar i så fall arbetslösheten. Därför tror jag att vi ändå behöver börja tänka om genom att minska arbetstid och öka effektiviteten per arbetad timme. För nästan 100 år sedan så infördes 8 timmars arbetsdag, 1971 så slutade man arbeta på lördagar, nu bör vi ta ytterligare ett steg och dra ner arbetsveckan med ytterligare en dag.
Robotisering
Senaste dagarna har det pågått en debatt mellan bloggaren Cornucopia och matematikprofessorn Häggström om robotiseringen och eventuella problem detta kan medföra. Cornucopia aka Lars Wilderäng hävdar att robotiseringen är naturlig och inte ska motarbetas medan Häggström försöker belysa diverse problem detta kan medföra. Det hela har sin början från en rapport som hävdar att 30-50 % av alla jobb kan försvinna inom 20 år som bland annat DN och Di har rapporterat. En studie som först gjordes på den amerikanska marknaden och sedan på den finska som är mer lik den svenska.