Du som läser på denna blogg är troligtvis intresserad av att börja spara på ett eller annat sätt och letar efter idéer om hur man ska spara och bli rik. Mitt syfte med denna blogg var att svara på frågan: Hur kan jag spara på det bästa sättet? Efter en hel del efterforskning så har jag kommit fram till att det är några få principer som gäller när man ska spara.
Ränta-på-ränta
När man ska bygga upp en förmögenhet eller en så kallad ”pengamaskin” så finns det flera saker att tänka på. Det är speciellt två komponenter man ska tänka på, det är dels tid och avkastning. Traditionellt sett så har börsen eller en bred global portfölj gett ca 10 % avkastning per år. Att man har 1100 kr nästa år om man investerar 1000 kr känns inte som så mycket. Men om man däremot återinvesterar detta och har aktier i 30 år så kommer 1000 kr att bli 17 450 kr. En miljon blir då alltså 17,45 miljoner om 30 år. Men på tid så spelar också avkastningen roll. Om man har 20 % avkastning så känns det inte så mycket mer om 1000 kr blir 1200 kr nästa år. Däremot efter 30 år så har 1000 kr blivit 232 400 kr vid 20 % avkastning per år mot 17 450 kr för 10 % per år.
Warren Buffett, världens näst rikaste man, har just utnyttjat dessa två samband. Han började i 20-årsåldern med inte så mycket kapital. Nu är han över 85 år och har lyckats under sin tid som investerare åstadkomma i snitt 20 % avkastning per år. Med en sådan avkastning i 65 år så lyckas man omvandla en miljon till 140 miljarder. Därav vikten att lyckas åstadkomma hög avkastning över lång tid och varför det är viktigt att börja tidigt. Nedan visar utvecklingen om man sparar 5 000 kr i månaden i 30 år med olika avkastning (notera att det slutar med 70 miljoner efter 30 år vid 20 % avkastning per år).
 |
| Avkastning om man investerar 5000 kr per månad i 30 år. |
Diversifiera
Det finns några grundläggande koncept när det kommer till investeringar. Ett är att inte lägga alla ägg i samma korg, alltså diversifiera. Främsta anledningen till att göra det är att säkra sig mot för stora förluster, eftersom dessa kan vara riktigt jobbigt att ta sig igenom eller ta sig ur. Hur klarade du förlusterna under finanskrisen då alla aktieindex tappade -50 % och tidningarna skrek sälj? Hur skulle du klarat det om endast 50 % var i aktier och portföljen var ner -25 %? Hur klarar du det om din portfölj var i miljonbelopp och du skulle förlorat flera miljoner på det? Det är sådana frågor man bör ställa sig innan och välja en risknivå man är trygg med, för när det väl händer är det bäst att inte drabbas av panik och sälja, utan hålla en långsiktig strategi mot målet. Men det finns också perioder där det tagit tiotals år att komma tillbaka till samma nivå. Dagens läge kan vara nya glada 20-talsbubblan eller IT-bubblan, vem vet? Här nedan visas Riksbankens data för svenska aktier och obligationer och hur en kombination av 60 % aktier och 40 % obligationer har utvecklats genom tiden. Aktier har gått bäst under hela perioden, men obligationer gick bättre under långa perioder de med (se 1918-1950). Att ha räntepapper i portföljen har klart minskat volatiliteten under många perioder, och detta diagram inkluderar inte ens finanskrisen.
En annan anledning till att diversifiera är också om det egna landet inte går något vidare. Se på Japan, de investerare som satsat allt där är inte så glada i dagsläget efter 25 år utan några större uppgångar på deras aktiemarknad. Vi i Sverige har varit väldigt bortskämda med att ha haft en av världens bästa börser sedan 50-talet, men det behöver inte vara läget i framtiden. Vi kan också drabbas av en skuldkris här, likt länder i södra Europa och USA, och det var inte länge sen vi gjorde det här, med 90-talet som en ständig påminnelse. Ingen sitter säker, därför det är viktigt att investera globalt.
Var passiv eller aktiv
Det finns två val man kan göra på aktiemarknaden. Antingen vara passiv eller aktiv. Med tanke på att 80-90 % av alla fonder och privatsparare inte lyckas slå index är det bäst för de flesta att vara passiva. Denna debatt är enorm i USA och där börjar de flera stora förvaltare och aktörer gå över till passiva lösningar. Här i Sverige är den inte riktigt lika stor men det börjar ske, vilket är något bra för de allra flesta eftersom det inte finns någon anledning att betala 1-2 % i avgifter till fonder som inte kan slå index när man kan följa index med riktigt låga avgifter på 0,1-0,2 %. Om man inte har som mål att slå index finns fet en mängd sätt att få en stadig och bra avkastning om man vill ha en passiv portfölj där då diverfisiering blir det viktiga.
För att få högre avkastning krävs det däremot att man är mer aktiv. Aktiv i detta avseende betyder att man är annorlunda jämfört med marknaden, och inte investerar passivt i indexfonder. Det innebär INTE att man behöver daytrada, bli expert på teknisk analys eller läsa bolagsrapporter hela kvällarna. Det finns många som försöker göra det, vissa lyckas men de flesta hamnar i kategorin av de som inte lyckas slå index. De aktiva strategier jag kommer skriva om här är rent mekaniska och har dokumenterats fungera i över 100 år av diverse professionella utövare, men som idag går att följa utan att själv göra jobbet. Det ena är att investera i värdeaktier och det andra är trendföljning/momentum. Båda har dokumenterat fungerat och utövats länge utan att effekterna har försvunnit och används än idag flitigt. Men notera, båda metoderna är också kända att regelbundet underprestera marknaden i längre perioder, så det gäller att vara ordentligt påläst innan man investerar efter dem.
Värdeaktier
Värdeinvestering är helt enkelt att man investerar i billiga aktier. Det innebär att man köper aktier till ett lägre pris än vad de är värda. Det låter simpelt, och konstigt nog är det just det. Detta eftersom de flesta försöker överlista varandra på aktiemarknaden, och spekulerar i utfall på grund av olika nyheter. Dessutom är investerare känslomässiga och överreagerar vid prisrörelser. På grund av dessa överreaktioner säljs oftast aktier för ett lägre pris än vad de är värda och som värdeinvesterare utnyttjar man detta läge och köper dessa aktier. Enklaste sättet är att köpa aktier som är billiga i relation till deras vinst, om man gjort det och köpt de billigaste 10 % aktierna efter så kallade P/E-talet (price-to-earnings) har man fått 20 % avkastning per år under 1951-2013, se grafen nedan och denna länk för studien. Men kom ihåg, trots att värde har gett högre avkastning än marknaden är den inte alls mindre riskfylld och kan också lida av nedgångar på -50 %.
 |
| Källa: Greenbackd |
De flesta kända utövare har aktivt kunnat välja de bästa aktierna, men över tid så har de flesta rekommenderat att snarare använda en mer mekanisk strategi. Joel Greenblatt, en av världens bästa investerare med en avkastning på 40 % per år i 20 år har utformat en formel som han namngett The Magic Formula. Andra investerare har kommit på andra sätt. Grundaren till värdeinvestering sa precis innan hans död 1976 att det bästa privatspararen ska satsa på är att rent mekaniskt investera i aktier och inte göra djupare analys, läs mer om hans sista intervju här.
Trendföljning
Den andra väl dokumenterade effekten på världens marknader är trendföljning. Det innebär helt enkelt att man köper det som går upp och säljer det som går ner. Detta går att göra mer eller mindre aktivt, men det finns också sätt att få andra att göra det åt en. Enklaste sättet är att göra det i olika index, där ett exempel är att köpa antingen en Sverigefond, en globalfond eller en räntefond beroende på vilken som gått upp mest senaste året. Metoden kallas ”Dual momentum” och baseras på att man investerar efter två momentum-mått, relativt momentum (mellan aktieindex) och absolut momentum (mot räntor). Nedan visas utvecklingen för en sån strategi de senaste 20 åren.
Detta fungerar också på en mängd olika index och på enskilda aktier. Det finns studier som går tillbaka flera hundra år och som visar att de slår index med kontinuerligt. Under perioden 1903-2012 gav en simpel trendföljningstrategi på diverse marknader en avkastning på 20 % per år. Fördelen med trendföljning är också att den inte lider av så stora förluster och att den går bra när passiva allokeringar går dåligt, vilket gör att de är riktigt bra att kombinera.