Avkastningsstatistik för Stockholmsbörsen och Börslabbets strategier

Under det senaste året har jag gjort en djupdykning i vad som påverkat avkastningen på Stockholmsbörsen och Börslabbets strategier. Mer specifikt om vi kunnat förutsäga bra respektive dåliga perioder av avkastning. Detta för att få en bättre insikt i vad som driver avkastningen, veta vad man kan förvänta sig och kunna ta mer välinformerade investeringsbeslut.

Fokus har varit att ta fram statistik för tidigare händelser för att få så kallade basutfall (eng. base rates). Syftet är att ge en bild över vad som tidigare skett när vi befunnit oss i samma situation. För vi vet aldrig med säkerhet vad som kommer att ske på börsen och behöver alltid tänka utifrån sannolikheter. Statistiken över historiska utfall ger oss en vägledning och vidden av utfall givet liknande situationer.

En överblick över resultaten

Resultaten av detta har jag nu summerat på Börslabbet i form av två studier; Avkastningsstatistik för Stockholmsbörsen och Avkastningsstatistik för Börslabbets strategier. De är ganska omfattande där jag går igenom varför jag tagit fram denna statistik, vad som främst påverkat avkastningen och de underliggande mekanismerna. Därför tänkte jag ge en kort sammanfattning här. De som läst mina blogginlägg det senaste året kommer att känna igen sig.

Det som främst påverkar avkastningen det efterföljande året är 1) styrräntan, 2) konjunktur och 3) värderingar. Avkastningen är som högst när 1) styrräntan sänks, 2) ekonomin är i lågkonjunktur och 3) aktier är billiga. När motsatsen sker är avkastningen som lägst. Skillnaden i genomsnittlig avkastning mellan de bättre och sämre perioderna visas i tabellen nedan.

Riksbankens styrränta är det som främst påverkar ekonomi och börs. Som vi har fått uppleva de senaste åren bromsar högre räntor ekonomin, gör det dyrare att låna och gör räntor mer attraktiva än aktier. En bromsad ekonomi och dyrare upplåning leder till lägre företagsvinster. Detta tillsammans med att räntor blir mer attraktiva än aktier pressar värderingen på börsen. Sambandet är även starkare här i Sverige som har blivit mer räntekänsligt de senaste 20 åren. I jämförelse har USA blivit mindre räntekänsligt på grund av att man i stort sett fasat ut rörliga lån.

Insikter från studien

Vad resultaten visar är att vår avkastning främst styrs av styrräntan. Dessutom visar konjunktur och värderingar att det är bra att tänka kontracykliskt eftersom potentialen för avkastning är högst efter perioder av dålig avkastning, när ekonomin går dåligt och värderingarna är låga. Att därmed inte låta sig påverkas av det rådande sentimentet eller jaga avkastning. Bra perioder följs av dåliga och dåliga av bra, både för börsen och strategierna.

Det primära syftet har varit att ta fram statistik så man är förberedd för vad som kan komma och mindre om att tajma börsen. Även under ogynnsamma perioder (räntehöjning / högkonjunktur) är börsen upp det efterföljande året under 50 % av tiden. Det är bara att det genomsnittliga utfallet är klart lägre vilket motiverar en att vara mer defensiv, ta lägre risk och förbereda sig för att det kan komma sämre tider. På samma sätt är det även bra ta högre risk och vara mer offensiv när vi är i de gynnsamma perioderna.

Vad säger detta om dagens läge?

Det jag ville få fram med statistiken var ett bättre underlag än bruset av åsikter i finansmedia och sociala medier. Det ger oss basutfall för tidigare perioder givet dagens läge. Därför är det även intressant att titta på dagens situation, speciellt då det alltid finns en del åsikter kring framtida börsutveckling.

Vi är nu inne i en period av räntesänkningar och på väg från lågkonjunktur med positiv börsmomentum. Som visas i tabellen nedan har detta varit bland de bättre perioderna att vara investerad på Stockholmsbörsen. Avkastningen under dessa perioder har varit dubbelt så hög som det historiska snittet.

Detta får vi sätta i perspektiv med dagens läge där börsen återhämtat sig en del redan och vi inte ser lika stora penningpolitiska stimulanser som efter finanskrisen och pandemin. Därför är det intressant att kolla på vidden av utfall. Säg att dagens läge motiverar en avkastning i den lägre delen av intervallet vilket skulle innebära en förväntad avkastning på mellan 10-25 %.

Så genom att utgå från historisk statistik kan vi få en uppskattning över vad vi kan vänta oss framöver. Sen varierar det givetvis över tid eftersom börs och ekonomi är dynamisk. Dessutom kan det bli både mycket bättre eller sämre eftersom börsens avkastning inte är normalfördelad utan har ”fat tails”. Statistiken ska mer ses som en vägledning och är trots allt en klart bättre utgångspunkt än att agera utifrån sitt eget och andras tyckande.