Idag publicerade jag ett längre backtest på en global trendföljande strategi med svenska ETF:er på Börslabbet. Studien finns att läsa i sin helhet här. Jag tänkte här kortfattat dela med mig av mina resultat till bloggens läsare som inte är medlemmar på Börslabbet och är lite nyfikna på strategin och vad den innebär.
Den stora anledningen till att ta fram strategin är på grund av att det blev förbud att köpa amerikanska ETF:er nu med nya Mifid-regelverket vid årsskiftet. Det innebär att vi nu behöver rikta in sig på vad som erbjuds här i Sverige och de marknader som man kan komma åt här. Då det inte finns riktigt test ur svenskt perspektiv på liknande strategier har jag genomgående undersökt en sådan strategi som ska vara enkel och implementera. Jag har arbetat med att ta fram strategin sen årsskiftet och det är kul att äntligen få dela med mig av resultaten.
Studien utgår från tester på data för följande index och tillgångar; Sverige, USA, Europa, Japan, Pacific ex Japan, Guld och Obligationer. Alla går att komma åt via olika svenska ETF:er och har månadsdata från 1970. Nedan visas resultatet för denna strategi under perioden 1970-2017. Topp 1-3 innebär att man håller de tillgångar som rankas högst på 3, 6 och 12-månaders momentum och innehaven uppdateras varje månad. Som syns har alla alternativ gett hög avkastning till lägre risk än index. I testet på Börslabbet går jag också bland annat igenom hur det skulle varit att ha flera tillgångar och resultat för olika momentumperioder.
Nedan visas avkastningen för strategin som håller topp 2 tillgångar varje månad (notera logaritmisk skala).
Resultaten är mycket liknande de som många andra sett för globalt trendföljande strategier/taktiskt tillgångsallokering och mycket i likhet med exempelvis Meb Fabers resultat, vilket gör att testets avkastning inte är så förvånande. Nu har man lite svart på vitt att en trendföljande strategi enkelt går att implementera också här i Sverige med svenska ETF:er.
Själv kommer jag att gå över till denna strategi med mitt eget sparande som tidigare var i ETF:en GMOM. Notera också att alla resultat ovan är i SEK så man slipper den extra dollarrisk som många var oroliga över med GMOM. På Börslabbet finns nu också trendverktyg för de som vill enkelt följa strategin och i den fulla studien går jag igenom mer om implementering och implementeringskostnader.
Framöver kommer det flera tester tillgångsstrategier på Börslabbet och hur en portfölj bestående av Börslabbets strategier historiskt presterat. Det har blivit en hel del tester och jag håller på för fullt att sammanställa dessa, så det är bara hålla utkik framöver.
Trevligt, har jobbat efter motsvarande momentum/trendföljande strategi i över 30år (mer hel mekaniskt sen de fantastiska datorernas intåg).
Men alltid kombinerat med stop loss. De förvisso sällsynta men ruggigt stora nedgångarna ska man definitivt klippa bort. Psyket är allt, jag skulle inte må bra av att se så mycket kapital raderas ut. Tror också att slutresultatet vinner på detta (har inga simuleringsbevis).
Visst är det smått fantastiskt att något så busenkelt kan ge så mycket överavkastning jmf. med index.
Många aktiebloggare tycks ha fastnat i åsikten att det över tid inte går att slå index, och det är nog riktigt om man investerar efter index enligt buy and hold. Tråkigt att vara så trångsynt, och inte skörda rejält.
Förtydligande, kurvan som visas i grafen "Top2" är alltså handel på maximalt 6 månaders momentum?
Jag gör en löpande top down analys baserat på 1års momentum, där världsdel/marknad/valuta/osv beaktas, på vald scen applicerar jag sen 3 månaders momentum på 3-4 st värdepapper. Kör två separata portföljer enligt samma princip, företagsobligationer och aktier. Enligt samma momentum princip kan teoretiskt hela innehavet hamna i obligationer eller bank/madrass om tiderna skulle bli så eländiga.
Arbetar nu på en strategi där Aktie stopp loss ska leda till blankning, istället för omedelbar flytt till annat värdepapper. Blir kurskorrigeringen varaktig löser ordinarie stopp loss. Men tveksamt om man ska krångla till det enkla, lätt att gå fel.
Bor i Skåne var finns du, tror att vi skulle kunna prata bort några trend/momentum timmar över en kopp kaffe.
Kul att höra! Ok, intressant med stop-loss. Tänker att det kommer lite per "automatik" i och med att man kollar indexen månadsvis, men kan ju vara vettigt med stop-loss vid stora fluktuationer.
Ja, det är många som lite "målar in sig i ett hörn". Tror man kommer ganska långt på att applicera sunda och enkla regler. Fortfarande svårt att slå index däremot ur aktiv analys av företag och omvärlden, men många ser inte förbi detta om hur man själv kan göra det. Lite liknande resonemang som att säga att eftersom majoriteten inte kan springa ett marathon borde inte jag kunna det (gäller bara ha disciplinerat system och hård träning så kan man lyckas).
Nej, det är handel baserat på ett snitt av 3-, 6- och 12-månaders momentum.
Ok, intressant. Min egen erfarenhet med just stop loss är att det lätt blir mycket handel och extra avgifter. Lätt också att en aktie kan dyka 10 % för att sedan gå upp igen. Speciellt i momentumaktier. Lättare med index och trendföljning á 12-månaders momentum eller 200-dagars glidande medelvärde. Kan tipsa om ett test jag gjorde på Stockholmsbörsen med detta i höstas: https://borslabbet.se/trendfoljande-regler-backtest-pa-stockholmsborsen-1901-2017/
Träffas gärna men bor i Uppsala. Om du har vägarna förbi får du gärna ta kontakt, alltid kul att prata aktier/börs över en kopp kaffe.
Jag hör av mig när kroppen är i närheten av Uppsala. Tror vi kan lära av varandra.
Har du testat med MA10/ma200-filter likt Meb Faber för denna strategi? Nån anledning att du inte tagit med korta räntor i grundurvalet så du kan sitta med 100% räntor när det är skakigt?
Hej! Ja, gör det i testet på Börslabbet. Har inte ökat avkastningen markant. Testade också korta räntor, men det gav inte någon direkt skillnad och det finns ingen ETF som man kan investera i/göra snabbt byte emellan. Skillnaden är ca 0,1-0,2 % i avkastning per år samt maximal nedgång ändras med ca 1 %. Sharpe ändras med ca 0,02. Så skillnaderna är minimala om man inkluderar korta räntor.
Har du testat med och utan guld i dina backtests? Är lite tveksam till guld. Funderar på om man kan ersätta den med nån "safe asset".
Mvh
Hej! Ja, det har jag. Ger lägre resultat. Utan guld ger för topp 2 totalt 16,3 % mot 19 % i årlig avkastning med större nedgångar. Byter man ut det mot 30-dagars statspapper så blir resultatet något bättre, 17,0 % per år.
Vad är transaktionsfrekvensen i din backtest, mätt tex i kapitalomsättning?
Med vänlig hälsning,
Frans
Hej! Drygt 250-300 % per år. Alltså byter man ut hela portföljen i snitt 2,5-3 gånger per år, som man behöver multiplicera med courtage, spread etc.
Hej
Intressant text, skulle själv vilja köra detta.
Använder du inga emerging markets eller mer renodlad Asien ETF ? Är dessa för korrelerade med nån av de andra marknaderna ?
Blir courtaget lägre med fler innehav samtidigt ? Färre byten ?
Hur står sig detta mot Dual momentum ? Bättre antar jag, för dual momentum är simplare att implementera.
Hej! Har i testet på Börslabbet testat att både lägga till emerging markets, Kina och andra liknande marknader och gav inte någon högre avkastning eller mervärde. Trodde det skulle ge det, men var bättre att ha en enklare approach.
Ja, det stämmer, färre byten och lägre volatilitet. Generellt sätt minskar omsättningen, men också avkastningen. Bäst avvägning är drygt 2-3 innehav i portföljen per år.
Ja, det stämmer. Dual momentum är enklare men Global trendföljning gav hela 4 % högre avkastning under samma period. Så klart att föredra och inte helt så svår att implementera med svenska ETF:er.
Hej och tack för en fantastisk blog.
Jag är själv ingenjör, och funderar på en detalj.
I beskrivningen av Top 1-3 ovan så säger du att man håller de tillgångar som rankas högst på 3, 6 och 12-månaders momentum. Betyder det att du inte (som tex Meb Faber i GTAA 13 AGG top 3) väljer cash för alla marknader som är under sitt långa glidande medelvärde?
Tror du att det skulle göra någon skillnad?
Hej Magnus! Ja, det stämmer. I testet på Börslabbet har jag testat det och det gav knappt någon skillnad, i stort sett samma eller lägre resultat. Också Paul på http://investingforaliving.us/ har fått liknande resultat och det gör inte mycket att lägga till glidande medelvärdefilter förutom att komplicera strategin och öka courtageavgifter och byten.
Tack!
Hej Henning!
Gör inte Guld S certificatet i portföljen att man följer momentum för både guld och dollar i samma instrument? Att en starkare dollar kan alltså utlösa en signal för att investera i guld. Vore det inte bättre att följa det riktigt guldpriset istället, eller en ETF som GLD?
Hej! Hela testet är gjort med alla tillgångar i SEK, alltså också globala index som USA, Europa etc. vilket gör att jämförelsen blir likvärdig. Hade likväl kunnat gjort det i USD och det gav ganska liknande resultat, men det har varit bättre för en svensk investerare att utgå från SEK så länge man mäter sina resultat i SEK. Att guld och råvaror främst mäts i dollar är bara en konvention senaste decennierna. Innan var det främst mätt i pund och framöver kanske det blir mätt i kinesiska yuan eller euro.
Hej Fysikern! Tack för en intressant blogg, jag har läst alla dina inlägg! Jag har funderat mycket på detta med valutor för signalerna i olika typer av fondstrategier inklusive momentum och trendföljning. Inte minst efter förändringen i ETF-situationen.
Det känns för mig intuitivt fel att använda t.ex. S&P500:s utveckling i SEK som signal, eftersom detta fångar rörelser i både SP500 och USD/SEK. I nuläget blir t.ex en SMA10 signal för SP500 positiv i SEK men negativ i USD. Det är väl ändå momentumeffekten på SP500 som man vill fånga?
Om man kikar på t.ex. Antonaccis sida så rekommenderar han ju utländska investerare att analysera signaler i USD även om man inte kan handla på amerikanska börsen.
Jag har gjort många backtester för momentum- och trendstrategier och det skiljer väldigt mycket på att äga tillgången i USD resp SEK. För enklare strategier som en simpel SMA10 på SP500 går det att analysera med USD som signal men med utveckling som om man köpt t.ex. en svensk ETF el fond (på t.ex. portfoliovisualizer). Men det är svårare för komplexare strategier. Har du kikat närmre på detta? Jag har sett att dina dual momentum-signaler i ditt google kalkylark består av svenska ETF:er. I backtest ser ju resultaten jättebra ut men frågan är ifall det beror på overfitting eller en reell effekt som kommer att bestå även i framtiden?
Hej! Oj, ambitiöst med att läsa alla inlägg!
För både global trendföljning och Dual momentum har jag testat att både utgå från signaler i svenska kronor och i USD i mina backtester och de visar ganska lika resultat med något fördel för svenska kronor. Misstänker att det mest beror på att man utgår från att mäta i svenska kronor och då blir avkastningen och den riskjusterade avkastningen bättre i kronor då dollarn kan variera ganska kraftigt mot kronan. Det enda viktiga är ju när man går in och ut ur tillgångarna, alltså när man jämför mot räntepapper då det spelar roll.
Kan ta ett exempel. Har senaste året gjort genomgående backtester på Antonaccis Dual momentum på Börslabbet med data från 1970-2017:
https://borslabbet.se/dual-momentum-sverige-global-backtest-1970-2017/
https://borslabbet.se/dual-momentum-usa-varlden-ex-usa-backtest-1970-2017/
Om vi begränsar oss till när vi har flytande växelkurs (1993-2017) fås att avkastningen för USA/Världen ex USA blir 14,5 % per år (Sharpe 0,95 och MaxDD -16,9 %) med svenska signaler vs 13,9 % per år (Sharpe 0,9 och MaxDD -17,7 %) med USD-signaler. Skillnaden blir liknande för Sverige/Global, i detta fall avkastning 14,4 vs 13,9 % per år och Sharpe 0,77 vs 0,74. Bilden blir också densamma om vi begränsar oss till de senaste 10 åren eller tar ända från 1970, därför tror jag inte det endast är overfitting.
I stort sett är mina slutsatser att som svensk investerare har det varit helt okej att utgå från signaler i SEK och om det är den valuta man vill mäta sin prestation i är det bra. Men det skiljer inte markant mycket att välja att utgå i USD. Skulle nog ändå utgå från lokal valuta om jag skulle bedöma marknadsexponering med en enkel MA strategi och USD för den globala marknaden.
Intressant läsning som vanligt. Upplever samma motvilja som Lobko att använda instrument som handlas i kronor för momentumstrategier för olika marknader. Vill jag spekulera med valutor finns det andra sätt att göra det. Det känns därför trist att ETF-utbudet dog med ändringen av regelverket. Det är ju inga större svårigheter att kolla upp marknadsindex utan valutaeffekt och använda dessa. Man får ju oavsett hur man gör en viss påverkan av valutan som spread på handelsdagen (och vilken dag man gör bytet). Den här referensen blir något luddig, men läste/hörde ett citat (dessutom i andra hand) av en ekonom som sa att man bör utgå från att valutor över tid kommer vara oförändrade mot varandra. Det skulle väl tala för att det inte rör sig om overfitting vad gäller backtesterna.
Momentumstrategier för fonder blir ju något vanskligare som du säger, just eftersom bytet inte sker på stubben, även fast det kanske bara blir mest kritiskt när flera index är väldigt lika. Men för det påtvingade fondsparandet (PPM) skulle det alltså vara så enkelt att det räcker att jämföra valfria indexfonder för olika marknader och köpa den med bäst 1-års prestation? Jo, jag vet att det i princip är det som framkommit här, men jag övergav momentum för fonder efter att ha läst för mycket och blivit förvirrad hur man skulle gå till rent praktiskt.
Det här inlägget kändes så överflödigt mot slutet…
Matematikstudierna kanske fortsätter i Stockholm i höst. Kände mig inte helt tillfreds med svaret om att kursutbudet i Uppsala kommer att ”ses över”. Men Uppsala är ju trevligare som stad, i alla fall för en student.
Hej! Jag har nu knåpat ihop en egen variant av Meb Fabers GTAA AGG3 i excel, och funderar nu på att dra igång portföljen. Jag förstår att din backtest av strategin har utförts med svenska ETF:er. Skiljer sig resultatet stort mellan att använda ETF:er, eller fonder? Om fonder används, kommer ju omallokeringen ske 3-5 bankdagar efter månadsslutet. Men spelar detta egentligen någon roll? Sålänge det sker samma dag varje månad?
Med vänliga hälsningar
TimhInvest
Hej! Jag tycker personligen att det är ganska oklart exakt vilken köp och säljkurs man kommer få vid ett fondbyte så därför jag valt att fokusera på ETF:er. Dessutom tycker jag att det är problematiskt att inte bytet sker på en gång på signalen, utan att det är flera dagars fördröjning. Visst, om det alltid sker med någon dags fördröjning borde det inte spela så stor roll, men tycker mest att det är obekvämt att behöva vänta en vecka på att bytet går igenom till en okänd kurs.
Oerhört intressant inlägg, tack.
1) Har du motsvarande resultat (avkastning, sharpe, max dd) för Topp 4?
2) Jag inbillar mig att spetsfonder som teknik/fastighet/kina/indien borde kunna förbättra resultatet ytterligare men enligt dina körningar verkar det inte så? Har du en teori om varför?
3) Vid nedgång skulle ju tillgångsklass ”Obligationer” bli upptagen. Antag att jag kör en Topp 4 – då behöver ju de övriga tre positionerna fyllas med något annat än ränta. Med så få tillgångsklasser som du har testat kommer ju aktier att plats i en nedgång. Kan man öka avkastningen genom att lägga in fler risk-off tillgångar som fler/olika räntefonder/valutor/råvaror?
4) Vid en nedgång – skulle du välja att plocka in en tillgångsklass som har negativt resultat på kombinerat 3:6:12-månaders look-back? Eller ha en regel som automatiskt sätter den positionen i ränta?
Hej!
1. Inte för tillfället, tog fram för topp 3 eftersom som du säger är urvalet ganska litet och det blir att man nästan äger alla vid topp 4. Men trenden borde vara densamma som de ovan.
2. Det går helt klart att ha en bredd av fonder där man exempelvis väljer topp 30 % av dessa. Finns en ETF i USA som med tickern GMOM som använder den strategin. Också orginalstudien som denna är inspirerad från och som jag länkade till ovan (http://mebfaber.com/wp-content/uploads/2016/05/SSRN-id962461.pdf) inkluderar flera. Mest att det inte bidrog till så mycket att lägga till dessa när man kör en koncentrerad portfölj (topp 1 eller 2). Men för topp 3 och flera är det oftast fallet.
3. På samma sätt där. Det gäller att ha flera tillgångar och flera defensiva vid en bredare portfölj. Avkastningen ökar nog inte, men sharpe kan öka vid flera defensiva tillgångar.
4. Har testat det och gav i stort sett samma resultat med att ligga likvid eller vara investerad. Så beror mer på personlig preferens.
Finns en bra sida som svarar på en del av dina frågor: https://extradash.com/en/strategies/models/11/faber-tactical-asset-allocation-w-relative-strength/programs/group/16 Där har de testat 13 tillgångsslag (inkl flera spetsfonder, tillgångsslag och tillväxtmarknader) efter 2000 i realtid. De får bättre Sharpe och avkastning vid topp 5 av 13 tillgångar. Problemet är att majoriteten av dessa finns inte att handla i Sverige så har fått gjort den anpassade varianten för Sverige ovan.
Hej Henning.
Hur ofta köper och säljer man i snitt med denna strategi?
Jag är sugen på att börja med din globala trendföljning men är fundersam om det blir för många byten för min smak när man ska uppdatera månadsvis.
Mvh
PS.
Jag undrar också ifall man kan ha något mer index med istället för Sverige? tillväxtländer? Afrika kanske?
jag är redan investerad i Sverige med Magic Formula och vill sprida risken ytterligare
Med vänlig hälsning Tim
Hej! Man köper och säljer i slutet av varje månad, så det blir en del byten. Räknat fram att omsättningen är runt 300 % per år, alltså motsvarande att man byter ut hela portföljen 3 gånger per år. Blir i likhet med en kvantitativ kvartalsportfölj i snitt.
Påverkar mycket med courtage i detta och man vill ju gärna minimera det så mycket som möjligt. Själv handlar jag främst via DeGiro i Europeiska ETF:er: https://borslabbet.se/global-trendfoljning-med-europeiska-etfer/ Har kostat ca 0,2 % senaste året i courtage. Har också handlat via Avanza och där har det kostat drygt 1 % i courtage. Men vet också andra som implementerat strategin med fonder istället och det har också gått bra (blir viss fördröjning i köp och sälj, men visat sig fungera okej).
Ja, givetvis går det att ha med tillväxtländer i mixen. Man kan också addera råvaror. Kommer uppdatera studien ovan framöver och troligen addera dessa två för att det ger en bredare exponering.
Hej Henning,
Nyfiken på om du eller om någon du vet om har testat att uppdatera andra perioder än 1 gång i månaden?
Tack,
Emil
Hej Emil! Vet att folk testat dagligen och veckovis uppdatering och det ger ungefär samma resultat men sjukt många fler byten som drar upp kostnaden markant (med månadsvis byts portföljen ut i snitt 2 gånger per år). Själv har jag också testat kvartalsvis ombalansering och då minskar resultaten markant. Så månadsvis ombalansering är en bra avvägning och är den balanseringsfrekvensen som dominerar i nästan alla taktiska tillgångsstrategier.