Net-nets är en känd värdeinvesteringsstrategi som fundamentalanalysens fader Benjamin Graham introducerade. Han själv förvaltade en sådan strategi framgångsrikt med över 20 % i avkastning per år i 30 år. Hans lärljunge Warren Buffett implementerade också denna strategi framgångsrikt i början av sin karriär och lyckades få runt 40-50 % i avkastning per år. Den nämns bland annat i den ökända värdeinvesteringsboken ”The Intelligent Investor” och har därefter undersökts i ett flertal studier.
Net-net innebär att man köper ett bolag för dess ”net current asset value”. Det innebär att man tar bolagets omsättningstillgångar minus skulder och jämför detta med marknadsvärdet. Om bolaget är billigare är det en net-net. Det innebär att bolaget alltså är värt mindre än likvidationsvärdet, som uppskattas vara omsättningstillgångar minus skulder. Alltså kan bolaget välja att likvideras och du som ägare får då mer tillbaka än det du betalat för bolaget. Denna strategi är något svårare att implementera då det är främst mycket små och illikvida bolag som är net-nets och de flesta har ett marknadsvärde på under 100 miljoner dollar.
Studier har visat att net-nets gett en riktigt bra avkastning över tid. I boken ”The Net Current Asset Value Approach to Stock Investing” av Victor Wendl gav net-nets en avkastning på 27,7 % per år för bolag över 30 miljoner dollar under åren 1950-2009 de år portföljen var fullinvesterad. I en studie i boken ”Deep Value” gav net-nets en avkastning 38,7 % under åren 1970-2013 och Montier visade på en avkastning på 35 % per år under åren 1985-2007 i boken ”Value Investing” för en global net-nets strategi.
För att hitta amerikanska net-nets finns det en net-net screener implementerad på Börslabbet.se. I Sverige finns det däremot för få net-nets för att man ska kunna skapa en tillräckligt bred portfölj.
Ett bra verktyg i utvärderingen av net-nets är Piotroskis F-score som utvecklades för att sortera ut tillgångsbolag efter bättre kvalitet. F-score kan ha ett värde mellan 0 och 9 och mäter 9 olika kriterier på företagets lönsamhet, balans och effektivitet. Följande är kriterierna:
- Positivt resultat
- Positivt operativt kassaflöde
- Avkastning på tillgångar högre än föregående året
- Operativa kassaflödet större än resultatet
- Räntebärande skulder lägre än föregående år
- Balanslikviditeten högre än föregående år
- Antalet aktier densamma eller lägre än föregående år
- Bruttomarginalen högre än föregående år
- Omsättningshastigheten högre än föregående år
I Börslabbets net-nets screener finns F-score med för varje företag som är uträknad utifrån ovanstående kriterier. Som vägledning är F-score 0-3 inte bra, 4-6 är okej och 7-9 är bra.
Notera att net-nets kräver mer analys. Biotech-bolag, investmentbolag och prospekteringsbolag är alla typer av bolag som kan klassas som net-nets men inte riktigt passar in i net-nets definitionen. Kinesiska bolag kan behöva mer analys då deras balansräkningar inte alltid är fullt tillförlitliga. Därmed bör man utföra en noga analys innan man köper en net-net.