FAQ

Aktiemodeller

Kan man hålla aktierna i mer än ett år?

Ja, mycket av den forskning som finns i fältet visar att avkastningen är fortfarande hög i billiga aktier upp till 5 år efter inköp, vilket gör att den som inte vill byta ofta enkelt kan sitta kvar på aktierna. Däremot ger oftast 1-åriga intervaller högst avkastning med courtage inräknat.

Hur kan man få fram aktierna? Vad är en bra börsscreener?

För svenska börsen är Börsdata den mest kompletta screenern, den kostar 89 kr per månad eller 799 kr per år. För den som vill ha skräddarsydda värdescreeners passar Valuesignals.com, som både har alternativ för Norden, Europa och Världen, och kostar mellan 15 till 35 euro per månad. Om man bara är intresserad av att testa en månad för 40 euro kan man testa Quant-investing.com som bygger på samma plattform. Den som är intresserad av att investera i USA finns där en gratis screener: magicformulainvesting.com och en gratis/betalscreener: Acquirersmultiple.com. Alphaarchitect.com har också en gratisvariant av deras strategi som går att nå via deras tools-sida. För den mer aktiva investeraren finns det avancerade alternativet Screener.co för 25 USD per månad.

Att investera själv känns jobbigt, kan inte någon göra det åt mig?

Det kommer regelbundet ut ETF:er och liknande på marknaden som gör detta åt en. I Sverige finns nu för tillfället endast ett certifikat som investerar i momentum aktier, Nordeas STRIKT. För den med globalt fokus finns Alpha Architects ETF:er, QVAL, IVAL, QMOM och IMOM, som investerar kvantitativt efter beprövade strategier världen över. Mer info finns på deras hemsida och de kan handlas enkelt på Avanza och Nordnet.

Är en eller flera faktorer bra att gå på?

Simpelhet vinner oftast i längden, men det kan vara vettigt att se över alternativet med flera faktorer att investera efter. Om nu det händer att en faktor faller ur mode och inte visar sig fungera så bra som tidigare är det alltid bra att sprida riskerna. Därför kan det vara värt att kolla på en bredare strategi som kombinerar ett flertal mått då de oftast levererar bra och jämn avkastning över tid.

Kommer inte avgifterna äta upp all avkastning?

De kommer garanterat att äta upp en del av avkastningen, därför är det så viktigt att minska courtaget och andra avgifter till ett minimum. Genom att undvika de allra minsta aktierna och investera i mid och large cap bolag så kan man undvika allt för stora spreadar. Också genom att använda rätt courtagenivå kan mycket kostnader minska. För att vara på den säkra sidan är det alltid bra att dra av 1-2 % av den historiska avkastningen i vad som egentligen är nåbar med hänsyn till avgifterna.

Hur många aktier är lämpligt att ha i portföljen?

Undersökningar har visat att runt 10-15 aktier ger bra riskjusterad avkastning för en portfölj värdeaktier. Över 15 aktier blir spridningen så pass stor att det drar ner avkastningen och under 10 aktier blir portföljen ganska volatil. Ett simpelt och enkelt antal aktier är 10 aktier om man uppdaterar en gång per år, medan 1 aktie per månad lämpar sig bra för månadssparande. För den som initialt vill investera ett stort belopp och sedan månadsspara först investera i 12 aktier och sedan byta ut en aktie per månad under årets gång.

Hur kan man lägga upp sitt sparande?

Som beskrivet i föregående fråga så är lämpligt antal aktier runt 10-15. Antingen kan man ha 10 aktier som man uppdaterar en gång per år, ha flera strategier med 10 aktier i varje som uppdateras under olika delar av året eller dela upp bytena under året. Om man väljer att dela upp antalet byten under året kan man byta ut 3 aktier per kvartal eller 1 aktie per månad.

Fungerar det bra att investera i småbolag rent kvantitativt?

Ja, det fungerar bra. Däremot måste man dubbelkolla att siffrorna stämmer då många databasers siffror på mindre bolag ofta kan avvika. Utöver det har många småbolag höga spreads, vilket gör att dessa kan vara svåra att handla. Därför görs oftast tester på aktier över 200 miljoner USD, vilket i Sverige nästan är likvärdigt med mid cap och uppåt. Nästan all avkastning som visas här på sidan är för dessa aktier.

Om det ger så bra avkastning, varför gör inte alla det?

Många tror att de kan prestera bättre själva genom att välja rätt företag. Det finns alltid några företag som sticker iväg flera tusen procent som investerare vill ha i sin portfölj. Dessutom kan en kvantitativ aktiemodell underprestera i flera år, vilket gör att många ger upp efter ett tag. Notera att flera av världens bästa investerare har under långa tidsperioder underpresterat index, på samma sätt fungerar en kvantitativ aktiemodell. Man kan inte vinna varje gång, men den som disciplinerat fortsätter vinner i längden.

Med 20 % avkastning över 50 år kommer 100 000 kr bli 2 miljarder, det låter lite väl otroligt?

Ja, det låter otroligt, men det är det magiska med ränta-på-ränta effekten. Visst så har många av de strategier som getts här på sidan visat en historisk avkastning på 20 % per år över lång tid, men det garanterar inte att det kommer att hända framöver. Avgifter, mänskliga känslor, misstro till modellen och inte minst magra utsikter för framtida avkastning på kapital gör att det mycket väl kan vara svårt att åstadkomma sådan avkastning. Däremot så kan strategierna förhoppningsvis ge högre avkastning än index framöver och det är huvudsaken.

Till EV/EBIT-metoden, ska man köpa aktier med negativ EV/EBIT?

Nej, oftast innebär negativ EV/EBIT att EBIT är negativ. Det innebär då att man köper bolag som förlorar mycket pengar, vilket går emot principen att köpa billiga bolag i relation till deras vinster. Negativ EV kan ske ibland, men då är bolaget snarare än net-net och inte riktigt vad som avses att investera i efter EV/EBIT-strategin.

För de olika metodererna, vilka branscher ska exkluderas och varför?

ValueComposite: Investmentbolag
MagicFormula: Bank, Investmentbolag, Fastigheter
DeepValue(EV/EBIT): Bank, Investmentbolag, Fastigheter

I Value composte blir det missvisande att inkludera investmentbolag, speciellt hur de bokför här i Sverige. För en mer genomgående diskussion se detta inlägg. På samma sätt funkar inte finansbolag då man investerar efter EV/EBIT, då finansbolag räknar dessa på ett annat sätt.

På amerikanska sidor nämns det att man ska välja bort Utilities (eftersom de t.ex. lyder under andra marknadsregler). Gäller detta även i Sverige och isåfall vilka bolag/branscher?

Amerikanska är Utilities ett koncept som inte är så vanligt i Sverige. Det är helt enkelt reglerade marknader som tillhandahar grundläggande förnödenheter så som el, vatten och avlopp. Om man ska välja bort dessa eller inte är lite upp till en själv, men det finns också strategier som endast investerar i dessa då de oftast utvecklas ganska stadigt. Utilities strategin är en av de strategier som har mest stadig avkastning i alla de som presenteras i “What works on Wall Street”.

Bolag som knoppat av verksamheter, hur ska man beräkna i strategin? Vad ska man göra om ett bolag knoppar av en verksamhet?

Först bör man liksom med alla bolag ta hänsyn till hur det nuvarande bolaget värderas och kompensera för en eventuell avknoppning. Om bolaget knoppar av en verksamhet kan man behålla det tills det är dags att balansera om. Det var ju de två bolagen man köpte tillsammans när det var ett och det totala aktievärdet brukar gå upp efter avknoppningar, så det är bara positivt.

Hur ska man göra i situationer med nyemission, inlösen av aktier och liknande “corporate events”?

Statistiken talar emot nyemissioner, bolag med nyemissioner tenderar att gå dåligt då det har en utspädningseffekt. Därmed undviker jag att gå med i nyemissioner. Inlösen av aktier, uppköp och försäljning är också svårt. De flesta så kallade “corporate events” kan man stå utanför, men där det ibland finns tvångsinlösen. Principen är att vara så passiv som möjligt, eftersom det annars lätt blir att man aktivt stuvar om i portföljen. Det brukar vara så strategierna är testade, med all inlösen och utdelningar som kassa som sparas till nästa ombalansering.

Kan man använda stop loss? Hur bra fungerar det?

Stop-loss fungerar bra och det finns tester som visar på att det fungerar bra historiskt sett. Problemet med stop-losser är att det oftast ökar antalet affärer ganska mycket och det kan vara svårt att se om antalet ökade affärer är värt det. Utöver det så innebär det oftast extra bevakning av portföljerna, vilket leder till mer aktivitet och det kan leda till att man lättare ger upp strategin. Det är upp till en själv vad man känner för och hur man vill investera. Här är en artikel om stop-loss: http://www.quant-investing.com/blogs/general/2015/02/16/truths-about-stop-losses-that-nobody-wants-to-believe

Kan man exkludera sektorer? Om man av etiska skäl inte vill investera i olja eller tror att oljesektorn är utdömd för all framtid på aktiemarknaden, kan man exkludera detta?

Visst går det bra att exkludera sektorer, men var beredd på att det kan leda till lägre avkastning. Det finns tester där man exkluderat sektorer som ses som icke-etiska, så som olja, vapen och tobak, och det har oftast gett något lägre avkastning. Det är upp till en själv om man vill göra det beslutet eller inte.

Begrepp

Värde

Värde är ett vida nämnt begrepp inom aktier. Värdeinvesterare letar efter aktier eller tillgångar som är lågt värderade. Huvudkonceptet är att köpa så billigt som möjligt i hopp att man kan göra klipp.

Momentum

Momentum, eller tröghet, är effekten av att en kropp som är i rörelse fortsätter vara i rörelse till något stannar den. På samma sätt så fortsätter en aktie eller en tillgång att gå upp, på grund av bakåtblickande förväntningar. Momentum mäts oftast i prisuppgång där man har visat att de tillgångar som gått upp mest det senaste året tenderar att fortsätta gå upp inom den närmsta framtiden.

EBIT

EBIT står för Earnings before interest and taxes och är engelska för rörelseresultatet. Det är helt enkelt det ett företag tjänar innan den behöver betala räntor och skatt.

Enterprise value

Enterprise value (EV) är engelska för företagsvärde. Det är hela bolagets marknadsvärde plus skulder och ger en mer rättvisande bild över bolagets värde gentemot deras intressenter.