Blandfonder som passivt sparande

Blandfonder har inte ett så bra rykte i Sverige då diverse sparekonomer har sin stora förkärlek till att man ska satsa alla sina pengar i aktieindexfonder eller aktier. Jag tycker det är lite oförtjänat dåligt rykte och den person som lagt ner endast en liten stund att läsa om beteendevetenskap inom ekonomi inser att detta sätt att spara är faktiskt ganska bra för de flesta, då det ger en klart bra avkastning till lägre risk än vanliga aktiefonder. Många har riktigt svårt att se mer än 50-60 % av sitt kapital försvinna, något som hänt 2 gånger de senaste 20 åren här i Sverige och kan mycket väl hända igen.

De två blandfonderna som är billigast på marknaden är Swedbank Robur Access Mix och AMF Balansfond. Dessa har avgifter på 0,2 % respektive 0,4 % per år. Swedbanks fond är helt passiv med 50 % som följer aktieindex och 50 % som följer obligationsindex. AMF Balansfond är lite mer aktiv och fördelar lite mer aktivt under börscykeln. De har också funnits ett bra tag, sedan innan millenieskiftet vilket gör att vi kan kolla deras historik mot index som visas nedan.

Som syns så har de klart slagit storbolagsindex sedan millenieskiftet och skulle vi inkludera globalfonder hade de slagit dessa med hästlängder. Också de senaste 5 och 10 åren har de presterat lika bra som storbolagsindex. Detta dessutom med hälften så stora nedgångar som index och inte alls samma tagna risk och risk för att innehavaren skulle sälja av allt i panik. Som syns är AMF:s fond lite mer riskfylld och faller lite mer samt går upp lite mer i uppgång, något som visat sig vara bra de senaste åren men under åren 2000-2010 är skillnaden inte så stor mellan fonderna.

För den som vill ha mer historik för hur en kombination av 50 % aktier och 50 % räntor presterat i Sverige sedan år 1901 kan se nedan. Som syns slog denna kombination enbart aktier de första 50 åren av seklet och har sedan dess följt med aktier ganska bra men med klart lägre risk. En som investerat långsiktigt i en sådan fördelning som kan göras lätt via blandfonderna hade inte varit missnöjd och risken för att få panik och sälja av hade inte varit alls lika stor som med 100 % aktier.

Det finns flera i investeringsvärlden och gurus som rekommenderar en simpel fördelning på 50 % aktier och 50 % räntor. Markowitz som är grundaren till modern portföljteori avslöjade i en intervju att han själv sparande i 50 % aktier och 50 % obligationer. Benjamin Graham sa mot slutet av sitt liv att han rekommenderade 50 % aktier och 50 % obligationer i snitt, men att man kunde alternera under börscykeln. Problemet är att oftast alternerar sparare tvärtom, med en övervikt i goda tider och undervikt i dåliga tider, vilket gör att en fix fördelning oftast är bättre. Se rekommendationerna han gav i sin sista intervju, det finns mycket visdom i dessa ord:

What general rules would you offer the individual investor for his investment policy over the years?

Let me suggest three such rules: (1) The individual investor should act consistently as an investor and not as a speculator. This means, in sum, that he should be able to justify every purchase he makes and each price he pays by impersonal, objective reasoning that satisfies him that he is getting more than his money’s worth for his purchase–in other words, that he has a margin of safety, in value terms, to protect his commitment. (2) The investor should have a definite selling policy for all his common stock commitments, corresponding to his buying techniques. Typically, he should set a reasonable profit objective on each purchase–say 50 to 100 per cent–and a maximum holding period for this objective to be realized–say, two to three years. Purchases not realizing the gain objective at the end of the holding period should be sold out at the market. (3) Finally, the investor should always have a minimum percentage of his total portfolio in common stocks and a minimum percentage in bond equivalents. I recommend at least 25 per cent of the total at all times in each category. A good case can be made for a consistent 50-50 division here, with adjustments for changes in the market level. This means the investor would switch some of his stocks into bonds on significant rises of the market level, and vice-versa when the market declines. I would suggest, in general, an average seven- or eight-year maturity for his bond holdings.

Av dessa anledningar tycker jag att för många investerare som inte har så mycket koll på börs och aktier så passar en blandfond ganska bra, där Swedbanks passiva fond med låga avgift gör 50-50 fördelningen automatiskt åt en i passiva indexfonder.

Enda kritiken mot dessa blandfonder är att räntedelen är främst i obligationer, vilka faktiskt inte har lika bra framtidsutsikt framöver på grund av de rekordlåga räntorna i dagsläget. Som syns i utvecklingen för räntor i grafen ovan slog faktiskt korta räntor obligationer under 1900-1920 och 1940-1960, något vi mycket väl kan se kommande 20 år. Som en extra säkerhet kan också guld vara, vilket har varit riktigt bra att kombinera med aktier och räntor de senaste 40 åren. Ett alternativ till blandfonderna skulle i så fall vara att byta ut räntedelen mot en blandning av korta, långa räntor och guld eller sätta ihop en Golden Butterfly Portfolio. Trots detta är blandfonderna det enklaste sättet att få ett diversifierat sparande i Sverige idag och de har gett bra avkastning historiskt sett.

2 reaktioner på ”Blandfonder som passivt sparande”

  1. Gjorde ovanstående övning men med SIX Portfolio Return Index (SIXPRX) och det är minst sagt intressant… Man tror att det ska vara ungefär som SIX RX men icke… Förmodligen är det den inbyggda begränsningen som gör att den får mer släktskap med en likaviktad portfölj. Med tanke på utfallet så vore jag extremt intresserad av att kunna köpa en indexfond som följer detta index istället. Jag skulle rent av kunna betala en bra slant för det!

  2. Här är en sen kommentar 🙂 Jag tittade närmare på detta och det stämmer faktiskt inte. Swedbank Robur Access Mix har mycket riktigt presterat bättre än Six30 Return Index sedan år 2000 men inte om man granskar 10 år, 5 år, 3 år osv separat. Jag antar att den långa tidshorisonten gör att det ser ut som att förhållandet är det samma även under senare tid vilket det alltså inte är. Stort tack för en mycket intressant blogg och mycket inspiration.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *