Jag har skrivit en del om olika trendsignaler för börsen här på bloggen. De vanligaste är 200 dagars glidande medelvärde och 12 månaders absolutavkastning, som används i Dual momentum. Problemet med dessa signaler är att de oftast kan ge falska signaler och gå ur börsen vid dåliga tidpunkter, vilket gör att man lite då och då får lägre avkastning än börsen. Dessutom lider de av så kallade ”zig-zag” förluster om börsen går upp och ner som den gjort i USA den senaste tiden. Därför kan det vara bra att använda dessa signaler på ett flertal tillgångar, så som i
Dual momentum eller
Aggressiv global tillgångsallokering, men också i kombination med andra signaler. En sådan som fungerat bra här i Sverige är konjunkturbarometern, men denna kan vara svårtolkad och mängden data sträcker sig bara tillbaka till 90-talet. En bättre sådan kan vara arbetslöshetsdata, något som nyligen undersöktes av
Philosophical Economics och som kan läsas lite mer kortfattat om på
Investingforaliving.
Principen bakom strategin är enkel; använd arbetslöshetsdata som en signal för lågkonjunktur, vid lågkonjunktursignal, använd trendsignaler. Som lågkonjunktursignal används amerikansk arbetslöshetsdata och här appliceras en simpelt glidande medelvärde på 12 månader. När arbetslösheten bryter medelvärdet underifrån indikerar det på ökande arbetslöshet och lågkonjunktur, det motsatta när den sedan sjunker under medelvärdet. Under dessa tidpunkter använder man sedan glidande medelvärden för att gå in och ur börsen. I studierna nämnda ovan fungerade det både bra för den amerikanska börsen, men också för internationella börser.
Nedan visas hur det fungerat sedan 90-talet. Jämför vi med OMXSPI nedan ser vi hur en lågkonjunktursignal sattes igång under andra halvan av år 2000, vilket tillsammans med en nedgång under glidande 40-veckors medelvärde gav en säljsignal på börsen. Sedan under andra halvan av 2003 stängdes lågkonjunktursignalen av och kapitalet investerades i börsen igen. Nästa period där trendsignalen sattes på igen var under 2007-2010. Som syns nedan var det också bra signaler att gå efter.
Fördelen med att kombinera signalerna ovan är att man slipper de så kallade ”zig-zag” förlusterna och falska signalerna. Kollar vi OMXSPI ovan så hade säljsignaler utifrån glidande medelvärdet getts under 1998, 2006, 2011-2012 och 2014, vilka alla varit mer eller mindre falska signaler. Totalt sett har en kombination av de två signalerna gett 1,4 % högre avkastning än om man endast hade använt glidande medelvärden (t.ex. MA200).
Kollar vi på var vi befinner oss i dagsläget så har vi en säljsignal på börsen men inte enligt arbetslöshetsindikatorn. Däremot befinner den sig mycket nära en signal efter den senaste besvikelsen i arbetslöshetsdata vilket gör att det kan ske. Arbetslösheten behöver endast gå upp med 0,1 % för att korsa det glidande medelvärdet och utlösa en signal för sälj.
Detta är ytterligare en signal som kan vara bra att ha i sin verktygslåda för att indikera om det är läge eller ej att investera på börsen. Andra signaler är som sagt glidande medelvärden, absolut avkastning, konjunkturbarometern som alla i dagsläget indikerar på att det inte är så bra läge att ligga investerad i den svenska börsen. Ännu har inte amerikansk arbetslöshetsdata och glidande medelvärden för den amerikanska börsen visat på att man ska gå ur S&P 500, men det verkar riktigt nära. Alla momentumstrategier som skrivits om här på bloggen ligger för tillfället i andra tillgångar än aktier.
Trots den bättre avkastningen över simpla trendföljande strategier så är denna strategi fortfarande inte mycket bättre än momentumstrategier med flera tillgångar, så som Dual momentum och Aggressiv tillgångsallokering. Däremot kan den vara intressant att ha som indikator på lågkonjunktur och när det är lämpligt att investera i börsen eller ej. Vi får se om denna likt de andra signalerna indikerar på minskad börsexponering framöver och en stundande lågkonjunktur.
Som vanligt ett intressant inlägg! Oerhört tacksamt att du överför de mest intressanta amerikanska bloggarnas teorier till svenska förhållanden!
Hur får man lättast fram dylika data?
Importerar man rådata till Excel? Varifrån i sådant fall?
Eller finns sånna här glidande medelvärden tillgängliga någonstans?
Kul att du gillar det.
Så ovan har jag bara laddat ner datan från FRED (går enkelt att googla efter det) och sen lagt in i excel. Glidande medelvärden går enkelt att fixa i excel, går också att googla instruktioner för men i stort sett är det bara att ta =AVG() över de månader man vill ha medelvärde för. Svenska värden kanske finns hos SCB men amerikanska värden är bättre för detta ändamål. För aktiedata går det enkelt att lägga till glidande medelvärden på Avanzas hemsida eller t.ex. Yahoo Finance.